Ledare Kreditsamhället är lönsamt för företagen men kostsamt och ibland direkt farligt för individen.
”Fin tröja” – klick. ”Lägg i varukorgen” – klick. ”Delbetala” – klick. ”Tack för din beställning!”
Det är tre klick bort att skuldsätta sig, i värsta fall för livet. Och företag som Klarna tjänar storkovan på det. Samtidigt hjälper staten till att driva in ockerräntorna. Det är inte rimligt.
Skuldberget har vuxit rejält, särskilt bland unga och inte minst unga kvinnor. Det totala skuldbeloppet bland 18- till 25-åringar har ökat med 430 miljoner kronor sedan 2011. Ökningen beror framförallt på konsumtionsskulder, och den ökande näthandeln pekas ut som en viktig drivfaktor. Pressen är stor att hänga med i umgängets konsumtion och reklam inte minst via sociala medier i kombination med lockande erbjudanden om att Köpa Nu – Betala Sen, gör att många hamnar i skuldfällan.
Även om det ofta inte handlar om så stora summor, kan några tusen få stora konsekvenser för en ung person med små marginaler.
Kronofogdens uppdrag måste anpassas bättre till dagens konsumtionssamhälle
Men det är inte bara konsumtionsskulderna som växer. Skuldsättning på grund av höga elräkningar har också blivit ett problem i kölvattnet av Europas energikris. Regeringens senfärdighet att upprätta ett elstöd eller en så kallad elräkningsakut – ett förslag från Socialdemokraterna, där staten ställer ut krediter till elbolagen för att låta människor skjuta upp sina elräkningar – har gjort att privata företag klivit in och erbjudit motsvarande delbetalningsmöjlighet – men till en mycket hög ränta.
Det finns pengar att tjäna på Köp nu – Betala sen-kulturen. Frågan är om det ska vara lagligt. En del av förklaringen till överskuldsättningen ligger i lättillgängliga högkostnadskrediter. Med hjälp av en aggressiv, uppsökande marknadsföring via algoritmer riktar företag in sig på personer i utsatta situationer med dåliga förutsättningar att kunna betala tillbaka. När de sedan inte klarar räkningarna, är det staten via Kronofogden som får driva in skulderna.
Kostsamt för samhället, lönsamt för kreditbolagen, och direkt farligt för individen. 2021 upptäckte Kronofogden 24 dödsfall i samband med skuldindrivningar. Under 2022 larmade myndigheten att de får fler suicidhot än någonsin. Hälften av Kronofogdens interna larmrapporter om hot och våld handlade om självmord. Inför en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet och hög inflation samtidigt är det en giftig cocktail för att skuldberget ska fortsätta växa.
Det behövs regeländringar av näthandeln och det är uppenbart att Kronofogdens uppdrag måste anpassas bättre till dagens konsumtionssamhälle. När myndigheten upprättades gällde lån bil och bostad, inte en ny jacka av senaste modell. Och banditföretag som begär 20 procents ränta av en artonåring som råkat handla på impuls borde förbjudas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
