ledare Begår man brott ska man självklart straffas. Men det hjälper föga om grogrunden för kriminalitet består.
Det är söndag och Sveriges statsminister intervjuas i Agenda. Ämnet är vilka bakomliggande faktorer som leder till kriminalitet. Stefan Löfven för ett resonemang om det komplexa fenomen som kriminalitet faktiskt är. Han slår också fast det självklara, att det inte finns något samband mellan etnicitet och brottslighet. De viktigaste förklaringarna till kriminaliteten är istället socioekonomiska faktorer så som fattigdom, trångboddhet och skolfrånvaro. Det är inte Löfvens eget hittepå, han har helt rätt i sitt resonemang. Efterdyningarna är dock fullkomligt bisarra. Journalister kallar intervjun för en katastrof och politiska motståndare kräver hans avgång. När allt Löfven gör är att ha rätt.
Högern har bestämt sig: det är invandringens fel och allt annat som sägs ska hånas.
Förra veckan kom en SCB-undersökning om integration. Några saker var särskilt intressanta. Gällande trångboddhet finns en stor skillnad mellan de som fötts i Sverige och de som nyligen kommit hit. 31 procent av människor födda utanför Europa och som bott mindre än tio år i Sverige lever trångbott. För människor födda i Sverige är siffran två procent.
Gällande ekonomi är det stora skillnader. Inkomstnivån är betydligt lägre för födda utanför Europa som bott mindre än tio år i Sverige. Bland annat anger 70 procent i den gruppen att de inte kan få fram 12 000 kronor för att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp. För människor födda i Sverige är andelen 14 procent. Sverige är ett av världens mest jämlika länder, men har under senaste åren haft en snabbare ökning av inkomstskillnaderna än många andra länder. Det finns också fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn vars bägge föräldrar är födda i Sverige och barn med antingen en eller bägge föräldrarna födda utomlands.
Högern har dock bestämt sig: det är invandringens fel och allt annat som sägs ska hånas. Men tänk om debatten istället skulle handla om marknadsexperiment i skolan som gjort att somliga barn lämnas efter? Eller om bostadsbrist, trångboddhet och ekonomiska klyftor? Vad har högern för politiska svar då? För om debatten kring kriminalitet skulle fokusera på förebyggande åtgärder har högern inget svar.
När barn drabbas av fattigdom och social utsatthet leder det till bristande tillit och minskat framtidshopp. Legitimerar det våld och kriminalitet? Nej, såklart inte. Men det förklarar varför kriminalitet uppstår och svarar på frågan vad vi behöver göra för att färre ska hamna där. I debatten verkar det som att det finns en motsättning mellan hårdare tag och att satsa på förebyggande åtgärder. Begår man brott ska man straffas och detta är självklart. Men det hjälper föga om grogrunden för kriminalitet fortsätter bestå.
De allra flesta medborgare är trots allt inte kriminella och för de flesta barn går det hyfsat bra, trots tuffa uppväxtvillkor. Men för dem som det inte gör det, och för dem som hamnar i kriminalitetens skoningslösa våld är det inget annat än ett misslyckade. Det sägs att ett samhälle ska bedömas efter hur det behandlar sina mest utsatta invånare. Eller som en annan socialdemokratisk partiledare en gång sa: det handlar inte om mina barn eller dina barn, det handlar om våra barn.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
