Aktiebolagen driver fram en segregerad skola där resultaten sjunker. Det skriver Sten Svensson, före detta chefredaktör för Lärarnas tidning.
De avgörande frågorna i debatten om vinst i välfärden måste vara: Vad vill vi som politisk rörelse med skolan, vården och de andra välfärdsområdena? Vilka mål kämpar vi för att uppnå och hur påverkas de av privatisering, marknadsutsättning, aktiebolag och vinster? Underlättar marknadslösningar att nå målen eller försvårar de?
Inom grund- och gymnasieskolan har marknadskrafterna fått ett mycket stort spelrum. Det har skett genom det fria valet av skola, genom systemet med skolpeng och att vinstdrivna bolag fått verka i det närmaste fritt. I dag ser vi resultatet av denna politik och bilden är tydlig.
Systemet är segregationsdrivande och skillnaderna mellan skolor och elever har ökat mycket kraftigt. De största skillnaderna har uppstått i de kommuner där antalet fristående skolor har ökat allra mest medan skillnaderna är oförändrade i de kommuner som saknar fristående skolor.
Dessutom bidrar marknadslösningarna till att sänka elevernas resultat. I PISA-studien finns ett tydligt samband mellan den ökade skolsegregationen, det fria skolvalet och sämre resultat. Ju större skillnaderna är mellan skolor, desto sämre resultat.
Även kostnaderna drivs upp. Kommunerna står med övertaliga lärare och lokaler och dessutom kostar felval, omval och marknadsföring betydande belopp.
Andra följder som uppstått i skolmarknadens spår är:
- Kommunerna kan inte planera sin skolorganisation,
- förortsskolor utarmas,
- skolor kan gå, och går, i konkurs,
- skojare och oseriösa huvudmän har startat och driver skolor,
- en omfattande och oseriös marknadsföring av skolor har uppstått,
- skolledare och lärare är marknadsförare i stället för sakliga och objektiva tjänstemän,
- offentliga tillgångar förs över till privatpersoner
Inom privata skolföretag gäller dessutom varken offentlighetsprinciper eller meddelarfrihet för de anställda utan det är företagets intressen som kommer först. Grundläggande demokratiska principer har kastats i sjön.
När skolan marknadsutsattes sades det att de pedagogiska alternativen skulle få en chans. Därför blev de ekonomiska bidragen mycket generösa och en rad undantag i skollagen infördes. Det gynnsamma upplägget såg aktiebolagen och i dag har de tagit över friskolebranschen. Läsåret 2009/10 gick cirka 70 procent av friskoleeleverna i en aktiebolagsskola och ser man enbart till gymnasieskolan hade aktiebolagen 90 procent av friskoleeleverna. Aktiebolagen är i dag motor i den process som omvandlar det svenska skolsystemet.
En del vill komma åt skolbolagens negativa effekter genom att skärpa kvalitetskraven. Förutom att förslaget bortser från alla andra aspekter än kvalitetsfrågor, är det svårt eller omöjligt att genomföra.
Vad är kvalitet och hur bedömer man den? En skolas resultat beror till stor del på dess elever och föräldrar. En skola med dåliga resultat kan mycket väl göra ett bättre jobb än en skola med bra resultat, beroende på elevsammansättningen.
Min slutsats blir att vinstdrivna bolag inte hör hemma i skolan. Det räcker inte heller att införa olika former av vinststopp eftersom de är lätta att kringgå.
En marknadsstyrd skola leder till vinnare och förlorare både bland skolor och elever och en rad andra negativa effekter för skolan och samhället. Tvärt emot skollagen som säger att skolan ska vara likvärdig och tvärt emot de ideal som socialdemokratin alltid har kämpat för.
I något sammanhang hyllade Stefan Löfven den sammanhållna skola han själv gått i som ung. Den skolan finns snart bara kvar i glesbygden där skolbolagen inte tycker att det är lönsamt att verka.
Sten Svensson, f.d. chefredaktör för Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
