Enda skillnaden på S och FP:s skolpolitik är att Socialdemokraterna vill satsa mer pengar på att genomföra Björklunds politik. Det skriver Sten Svensson, fristående skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning.
I två artiklar i Dagens Nyheter har socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, Ibrahim Baylan, lagt fram partiets skolpolitik. Han pekar på att utvecklingen inom svensk skola har gått åt fel håll de senaste 15 åren och att de senaste sex åren med borgerlig regering inte har ändrat på den utvecklingen – utan det har fortsatt neråt.
Vad är det då som har orsakat denna nedåtgående utveckling frågar man sig? Ibrahim Baylans huvudförklaring är att skolans likvärdighet har försämrats och att ett skolsystem med stora skillnader inte kan leverera höga generella resultat. Det är korrekt, men varför har skolans likvärdighet försämrats? Vad är det som har orsakat de ökade skillnaderna? Om det står det inte ett ord i Baylans båda artiklar.
Samma oklarhet gäller när Baylan konstaterar att de senaste sex åren med borgerlig skolpolitik inte har ändrat på den nedåtgående trenden. Björklunds många och genomgripande skolpolitiska förändringar har ju syftat till att ändra på utvecklingen och få bättre resultat.
Men det saknas en utvärdering av den borgerliga skolpolitiken. Vilka av alla Björklunds förändringar kan bidra till att utvecklingen vänder och vilka har ingen eller omvänd effekt?
Denna tystnad kan man inte tolka på annat sätt än att socialdemokratin har anslutit sig till merparten av Björklunds skolpolitik. Det är också den tolkning som de borgerliga ledarskribenterna gör när de med gillande kommenterar Baylans artiklar. Det skiljer i nyanser mellan Socialdemokraterna och de borgerliga. Men vad gäller de förändringar som Björklund genomfört är man tydligen ense.
Inom ett område finns det dock en principiell skillnad. Socialdemokraterna vill sätta likvärdigheten i fokus. De ser att de ökade skillnaderna mellan skolor och elever är djupt problematiska och de vill göra något åt den ökade skolsegregationen. Denna fråga existerar inte för Björklund och de borgerliga.
Men om man vill göra något åt den ökade skolsegregationen måste man titta på dagens system med fritt val av skola och systemet med skolpeng. Det leder till att skolorna blir olika. De framgångsrika skolorna får fler elever, ett positivt elevurval och gott om resurser. Förlorarskolorna får ett negativt elevurval, färre elever och ont om resurser. Systemet skapar vinnare och förlorare.
Tanken på att tvinga fram ett allsidigt urval av elever till alla skolor är god, men hur ska det gå till? Hur vet man vid tillståndsgivningen att en skola kommer att få en blandad elevsammansättning? Hur ska man tvinga aktiebolagen att ta in olönsamma elever? Hur många sätt kan det finnas där bolagen kringgår ett sådant regelsystem?
Om man tvingar fram en blandad elevsammansättning upphävs principen om det fria valet. Man kan inte både ha ett marknadsstyrt fritt val av skola och samtidigt ha en politisk styrning av elevsammansättningen.
Man måste också diskutera den världsunika frihet som aktiebolag i Sverige har att driva skolor. Om inte aktiebolagsskolorna kan göra ett urval av elever med välutbildade föräldrar, får de problem att få till en vinst. Det är det positiva elevurvalet som gör att de inte behöver satsa lika mycket på lärartäthet som de kommunala skolorna och det är den lägre lärartätheten som utgör merparten av vinsten. Skulle de ha samma elevunderlag och samma lärartäthet som en kommunal skola blir det inga vinstmarginaler över. Ett aktiebolag måste gå med vinst och det krävs en segregerad skola för att vinst ska uppstå.
Tidigare förde Socialdemokraterna en mycket framgångsrik skolpolitik med resultat i världsklass. I dag är det Jan Björklund som har problemformuleringsinitiativet och som bestämmer vad som ska göras. Nu verkar även socialdemokraterna ha anslutit sig till den politiken. Skillnaden är att socialdemokraterna ska satsa mer pengar på att genomföra Björklunds politik.
Sten Svensson, fristående skoldebattör, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
