Sofia Granberg, Carl Gustav Pfieffer och Vendela Magnell.

debatt Lösningen för studenter är inte höjt studiemedel, utan att bidragsdelen avskaffas och lånedelen höjs. Dessutom behöver utbildning kvalitetssäkras och utbildning ska betala sig bättre på arbetsmarknaden, skriver Moderata Studenter i en replik.

Ledande företrädare för Stockholms universitets studentkår argumenterade i en debattartikel 11/3 för höjda studiebidrag. De menar att studenter möter dolda kostnader som man inte har råd med och anser därför att höjda studiebidrag krävs. Studentkåren är inte ensam om att vilja förbättra för studenter, men lösningen är inte mer bidrag utan istället kvalitetssäkrad utbildning och ökad kompetensförsörjning. Detta för att utbildning faktiskt ska löna sig.

Som heltidsstuderande vid högre utbildning får man i snitt 10 928 kronor per månad, där ungefär en tredjedel utgör bidrag och resten utgör lån. För lånet är man återbetalningsskyldig till skillnad från bidraget. Men det är inte genom höjda bidrag man löser problemet att Sverige är det land där akademisk utbildning lönar sig som minst.

För att högre utbildning faktiskt ska löna sig behövs dels sänkt skatt på arbetsinkomst, dels ökad arbetslivsanknytning. Det sistnämnda kräver betydligt högre kvalitet på svensk utbildning, då denna idag ibland är helt undermålig. Detta framgår som tydligast av fall då internationella studenter, som faktiskt betalar för sin utbildning, behövt kräva tillbaka pengarna då utbildningen varit alldeles för dålig.

Om studiemedel enbart bestod av ett lån skulle det vara möjligt för alla att studera utan att vara tvungna att arbeta samtidigt.

Om en utbildning får omdömet ”bristande kvalitet” i Universitetskanslersämbetets granskning för kvalitetssäkring har de ett år på sig att åtgärda bristerna. Trots detta erbjuds kurser som starkt kan ifrågasättas utifrån kriteriet ”arbetsliv och samverkan”. Exempel på utbildningar som är tvivelaktiga för arbetslivet är ”Harry Potter & hans världar” och ”Ölets kultur & vetenskap”. Skattebetalarna står för kostnaderna för utbildningar som varken ökar kompetensen för enskilda individer eller för samhället i helhet.

Slutligen påstår debattörerna att risken finns att högre utbildning bara är för en ”ekonomisk elit”. Förutom att korrelationen mellan höjda bidrag och fler som studerar är obefintlig, är det oerhört kostsamt för staten att hiva ut pengar på löpande band. Om studiemedel enbart bestod av ett lån skulle det vara möjligt för alla att studera utan att vara tvungna att arbeta samtidigt. Dessutom skulle pengarna som skattebetalarna investerar i högre utbildning också återbetalas.

För att det ska löna sig att studera krävs:

  • Avskaffande av bidragsdelen i studiemedel till förmån för ett större lån
  • Permanent borttagande av fribeloppet så studenter som vill arbeta får göra det
  • Sänkt skatt på arbete så högre utbildning lönar sig mer
  • Högre krav på utbildningars relevans för arbetsmarknaden

 

Carl Gustav Pfeiffer, Andre vice riksordförande Moderata Studenter

Sofia Granberg, Moderata Studenter Uppsala

Vendela Magnell, Moderata Studenter Stockholm