debatt En journalist mördas var fjärde dag. Det krävs ett större engagemang för att stoppa straffriheten för brott mot journalister, skriver Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.
Idag, den 2 november, uppmärksammas Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister. Den instiftades 2014 för att uppmärksamma att journalister dödas, hotas och trakasseras och inte minst att förövare av dessa brott nästan aldrig grips och straffas.
Enligt FN-organet Unesco mördades 1010 journalister under perioden 2006–2017. Det innebär att en journalist mördas var fjärde dag. Och färre än ett av tio journalistmord leder till fällande dom.
Av de fall som rapporterats till Unesco har knappt hälften informerat om vilka juridiska åtgärder som vidtagits för att utreda morden. För den andra hälften har inga rättsliga följder rapporterats överhuvudtaget.
Det sluttande planet fortsätter, tyvärr. Under 2018 har Unescos generaldirektör Audrey Azoulay hittills fördömt morden på 86 journalister runt om i världen.
Många har mördats i konfliktområden, men fler än 90 % av journalisterna har varit lokala reportrar som rapporterat om organiserad brottlighet och korruption. Mörkertalet är dessutom stort.
Straffriheten för mord och andra brott mot journalister kan bli en ödesfråga för demokratin om den inte tas på större allvar.
Även i Europa är situationen oroande. Fyra journalistmord på kort tid, där det brutala mordet på saudiske Jamal Khashoggi är det senaste. Den bulgariska journalisten Viktoria Marinova som hittandes våldtagen och mördad efter utpekandet av politiker och affärsmän för korruption.
Den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia som sprängdes av en bilbomb efter utpekanden om premiärministern inblandning i härvan kring de s.k. Panama Papers. Den slovakiske journalisten Jan Kuciak och hans flickvän Martina Kusnirova som sköts till döds efter att ha granskat kopplingar mellan regeringspartiet och maffian.
Till denna tragiska statistik ska läggas den stora mängd journalister som dagligen möter hot, trakasserier, tortyr, kidnappningar och även godtyckligt frihetsberövande – inte sällan sanktionerade av staten.
Att stats- och regeringschefer utnämner journalister och media till folkets fiende är särskilt allvarligt.
Straffrihet för brott mot journalister är ett gift för samhället och sänder signaler till extremister och kriminella att de kan fortsätta utan konsekvenser.
Stora brister och ofta ren okunskap i många länders rättssystem bidrar till att alltför få förövare lagförs. Därför har Unesco riktande utbildningssatsningar för domare och andra nyckelpersoner inom rättssystemet för att öka kunskapen om frågan.
Straffriheten för mord och andra brott mot journalister kan bli en ödesfråga för demokratin om den inte tas på större allvar.
Unesco har vid upprepade tillfällen varnat för att straffriheten skadar hela samhällen eftersom det blir lättare att dölja korruption, kriminalitet och brott mot mänskliga rättigheter.
Det ligger i allas gemensamma intresse att vända trenden. För att göra det måste alla göra mer: stater, medieägare, medieföreträdare samt internationella organisationer.
Mats Djurberg är generalsekreterare i Svenska Unescorådet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
