debatt Ett ökat engagemang för klimat- och miljöfrågor, hälsa och etik skapar både jobb, utveckling och klimatnytta. Låt den rådande situationen med covid-19 vara en ögonöppnare för vikten av svensk växtbaserad produktion, skriver företrädare för Djurens Rätt.
Försäljningen av växtbaserade produkter saknar motstycke och bedöms att mer än fördubblas till 2025. Tillväxtpotentialen för den växtbaserade sektorn utgör en fantastisk möjlighet, i form av nya arbetstillfällen och lönsamhet för svenska företag. I ljuset av den rådande pandemin blir allt detta extra viktigt, tillsammans med en ökad självförsörjningsgrad på livsmedelsområdet. Som en rad ledande forskare vid bland annat Chalmers och Sveriges lantbruksuniversitet konstaterade nyligen i en forskningsrapport behöver vi minska på köttet vi konsumerar, av både miljö- och hälsoskäl. Ett av deras förslag är en beskattning, som skulle kunna användas för att finansiera satsningar på produktion av frukt, grönsaker och baljväxter i Sverige. Vad är det då för satsningar som behövs?
Sverige har goda möjligheter för en ökad produktion av baljväxter – det är dock många steg på vägen fram till färdig produkt Den svenska regeringen behöver stötta utvecklingen av förädlingsledet och skapa incitament för lantbrukarna att våga satsa på baljväxter. Baljväxter som odlas här måste skickas utomlands för att förädla baljväxter till proteinmjöl innan de skickas tillbaka till Sverige igen. Utöver att det är en kostsam och onödigt klimatbelastande procedur kan detta göra att företag som vill satsa tvekar inför att förlägga sin produktion till Sverige.
Vi uppmanar regeringen att ta vara på den fantastiska möjligheten för Sverige som satsningar på produktion av växtbaserade livsmedel utgör
Den svenska livsmedelssektorn har halkat efter övriga samhället i utveckling. Som Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, lyfter så producerar vi idag inte mer mat i Sverige än vi gjorde på 1990-talet trots att befolkningen ökat med nästan två miljoner. Våra grannländer Norge och Danmark har mycket större export av livsmedel än Sverige. De stora vinsterna med ökad produktion finns inom det växtbaserade. Det är mer yteffektivt än animalier, mer klimatvänligt och kräver ingen antibiotikaanvändning.
Stora vinster finns givetvis att göra i offentlig sektor där en majoritet av Sveriges kommuner strävar efter att öka serveringen av växtbaserat i skolor och andra verksamheter. Den offentliga upphandlingen är också ett verktyg för att driva på klimatarbetet nationellt.
Sverige har en livsmedelsstrategi vars mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja med ökad livsmedelsproduktionen som bidrar till att nationella miljömål nås och skapar tillväxt och sysselsättning. Satsningar på svensk produktion av växtbaserade livsmedel passar utmärkt in här, och ändå finns mycket få konkreta åtgärder i den aktuella handlingsplanen som skulle gynna denna utveckling. Sårbarheten hos vår livsmedelsförsörjning exponeras under med Corona-pandemin. Vi uppmanar regeringen att ta vara på den fantastiska möjligheten för Sverige som satsningar på produktion av växtbaserade livsmedel utgör, och revidera handlingsplanen för livsmedelsstrategin utifrån detta.
Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt
Cecilia Mille, sakkunnig på Djurens Rätt
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
