»Större risk med Svärdmans förslag«

replik Regeringens utredare kring sjukersättning, Samuel Engblom, bemöter kritiken från Dagens Arenas krönikör Håkan Svärdman.

I en krönika i Dagens Arena kritiserar Håkan Svärdman, efter att ha berömt utredningens arbete i övrigt, det förslag till regler för sjukersättning för äldre som jag häromveckan presenterade i betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69).

Håkan Svärdman är kritisk på tre punkter, vilka jag bemöter nedan:

• Håkan Svärdman tycker att den föreslagna regeln, som syftar till att personer över 60 år ska prövas mot arbeten som de har erfarenhet av de senaste 15 åren, eller annat arbete som är tillgängligt för dem, är otydlig. Han undrar hur det ska bedömas vilka arbeten det är en person av erfarenhet av och varnar för att en sådan regel kan leda till att det öppnas ”en avgrund för godtyckliga beslut”.

Utredningens ambition har varit att skapa enkla och robusta regler där så många som möjligt av rekvisiten består av fakta som är lätta att verifiera och som inte i sig inrymmer någon bedömning. Vilka arbeten en person har haft de senaste 15 åren är i normalfallet sådana fakta. Det kan finnas med knepiga situationer, men sådana hanteras som utredningen beskriver redan idag inom arbetsskadeförsäkringen och har även förekommit i äldre lagstiftning. Risken för en ojämn tillämpning vore betydligt större om man väljer den lösning som Håkan Svärdman föreslår, där senaste arbete, utbildning och bosättningsförhållanden ska vägas samman.

• I krönikan pekas det också ut som ett problem att den konstruktion som nämns ovan innebär att personer som har haft flera olika arbeten de föregående 15 åren kommer att prövas mot en bredare arbetsmarknad än de som bara har haft ett arbete.

Det stämmer och det är ett medvetet val. Ambitionen har varit att skapa en regel som innebär att arbetsförmågan hos äldre försäkrade prövas mot arbeten som de faktiskt skulle ha en chans att få. Den som har arbetat med flera olika saker har en bredare arbetsmarknad än den som bara har arbetat med en sak. Alternativet, att bara pröva arbetsförmågan mot ett av de jobb som individen har färsk erfarenhet av vore i min mening mer stötande och dessutom mer komplicerat.

• Den tredje delen av Håkan Svärdmans kritik är att de särskilda reglerna för äldre i sjukersättning borde ha varit förenade med någon form av kvalifikationskrav, t ex ett visst antal arbetade år med en viss inkomst. Han ser det som en nackdel att personer med få arbetsår på grund av sjukdom eller arbetslöshet kan beviljas sjukersättning och vill istället koppla reglerna till pensionssystemets uttagsregler och intjänad pensionsrätt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att sjukersättning, trots att den ännu efter nästan tjugo år ofta benämns ”det som tidigare hette förtidspension”, är en del av sjukförsäkringen, inte av pensionssystemet. Det som grundar rätt till ersättning är nedsättningen av arbetsförmågan, inte antalet år man har arbetat. Det finns många som har sjukersättning, t ex på grund av funktionsnedsättningar, som aldrig har arbetat. Tidigare arbete och inkomst har betydelse för förmånens storlek, men är inte det som avgör rätten till ersättning. Detta gäller som princip i hela sjukförsäkringen och skulle sådana kvalifikationskrav införas innebär det stora risker vad gäller försäkringens täckningsgrad.

Samuel Engblom
Särskild utredare, Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättning och förmåner vid rehabilitering