Bara var tionde brott mot journalister klaras upp, visar en ny Unesco-rapport om press- och yttrandefrihet i världen. Straffriheten för journalistmord kan bli en ödesfråga för demokratin, skriver Mats Djurberg generalsekreterare Svenska Unescorådet och Jonas Nordling ordförande Journalistförbundet.
Idag är det FN-dagen för mänskliga rättigheter, och 70 år sedan FN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs.
Deklarationen säger bland annat att »Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«
Det finns alltså ett starkt samband mellan mänskliga rättigheter och pressfrihet. Det handlar inte bara om att rätten att yttra sig fritt utan också att en fri och stark press kan granska brott mot mänskliga rättigheter och säkerställa att alla har rätt till den information de behöver för att till exempel rösta eller fatta egna livsbeslut.
Ett hot mot pressfriheten är därför ett hot mot de mänskliga rättigheterna.
Unescos rapport World Trends in Freedom of Expression and Media Development handlar om just det hotet. Den tredje upplagan av rapporten, som lanserades av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i Paris i november och finansieras av Sverige, visar bland annat att två journalister mördats varje vecka sedan 2012 och att våld mot journalister ökar världen över.
Rapporten bekräftar de siffror som den internationella journalistfederationen, IFJ, återkommande rapporterat om.
Ett hot mot pressfriheten är ett hot mot de mänskliga rättigheterna.
I år har rapporten särskilt fokus på kvinnliga journalister som ofta är mer utsatta än sina manliga kollegor – just för att de är kvinnor. Kvinnor utsätts till exempel oftare för sexuella trakasserier och det sker både online och offline. Kvinnor är också underrepresenterade inom journalistiken.
Internet spelar en viktig roll som en arena för hat och hot mot journalister, och för att koordinera kampanjer mot dem.
Men Unescos rapport visar att internet också fyller en annan funktion – samtidigt som det bidrar till att göra information mer tillgänglig i många länder så har makthavare i andra länder valt att begränsa internet på olika sätt, som att stänga ned vissa sidor eller begränsa vissa sökord.
Även Sverige har stora problem med hat och hot mot journalister. Journalisternas trygghetsundersökning som genomfördes i våras visar att nästan sex av tio svenska journalister någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning.
Enligt statistik från Unesco klaras bara var tionde brott mot journalister upp och de allra flesta förövarna går därför fria från straff. Detta startar en negativ spiral då det sänder en signal till extremister och kriminella att de kan fortsätta och alltfler journalister undviker att skriva om känsliga ämnen.
Kvinnor utsätts oftare för sexuella trakasserier och det sker både online och offline.
Självcensuren får stora konsekvenser för upprätthållandet av demokratins grundpelare: press- och yttrandefrihet och medborgares rätt till fri tillgång till information.
Straffriheten för journalistmord kan bli en ödesfråga för demokratin om den inte tas på större allvar än i dag.
Det ligger i allmänhetens intresse att vi kan vända trenden. För att göra det måste vi alla göra mer: stater, medborgare, medieägare- och medieföreträdare samt internationella organisationer.
Mats Djurberg är generalsekreterare Svenska Unescorådet
Jonas Nordling är ordförande Journalistförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
