NATO Internationella erfarenheter visar att det är ett strategiskt misstag att göra säkerhetspolitiken till en opinionsfråga istället för en säkerhetsanalysfråga, skriver Hedi Bel Habib.
Den allmänna opinionen för ett Natomedlemskap har svängt i Finland under de senaste veckorna, precis som i Sverige. Mot denna bakgrund har Moderaterna och finska Samlingspartiet tillsatt en svensk-finsk Nato-arbetsgrupp för att samordna arbetet kring Nato och se till att Finland och Sverige ska ansöka om medlemskap samtidigt.
Moderaterna vill dessutom göra Nato-frågan till en valfråga i höstens val. Ambitionen vid en valseger är att driva igenom ett Nato-medlemskap även om Socialdemokraterna håller fast vid sitt nej. Socialdemokraterna ska inte ges vetorätt i Nato-frågan, anser M-ledaren Ulf Kristersson.
Internationella erfarenheter visar dock att det är ett strategiskt misstag att göra säkerhetspolitiken till en opinionsfråga istället för en säkerhetsanalysfråga. I Frankrike har opinionsutvecklingen gått åt motsatt håll till Sverige och populistiska krafter utnyttjat Natofrågan i presidentvalet och när fransmännen har röstat i presidentvalets första valomgång är det mer än hälften av väljarna som lade sina röster på de kandidater som ifrågasätter Frankrikes plats i Nato.
Siffror från Pew Research Center och opinionsinstitutet YouGov visar att stödet för Nato i den franska opinionen har sjunkit från 71 procent år 2009 till 54 procent 2017 för att landa på 47 procent i mars 2022 mitt i Ukrainakriget. Fallet med Frankrike visar att en säkerhetspolitik som bygger på opinion kan utnyttjas av populistiska krafter. I Sverige och Finland ökar stödet för Nato. I Frankrike är det tvärtom mer än 50 procent av väljarna som idag är redo att rösta på presidentkandidater som vill ta landet ut ur Nato eller på annat sätt begränsa samarbetet med försvarsalliansen.
Man blir inte medlem i Nato på samma sätt som man ansluter sig till en fritidsförening. M:s syn på säkerhetspolitiken är oseriös och ansvarslös.
Bland kandidaterna som är mot Nato är högernationalistiska Marine Le Pen som har utnyttjat Natofrågan och attraherat många väljare genom löftet om att Frankrike lämnar Nato om hon blir vald som president. Le Pen kommer nu att utmana Macron vid andra valomgången och lovar att Frankrike lämnar Nato redan 2022 ifall att hon blir president.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson säger att han, om han får bilda regering efter valet i höst, kommer att lämna in en Natoansökan. Moderatledaren och Marine Le Pen talar samma populistiska språk dock med motsatta budskap: hon vill lämna och han vill bli medlem.
Situationen i Frankrike visar vad som kan hända inom säkerhetspolitiken när en så central fråga om landets framtida säkerhet som kräver noggrann analys och reflektion görs till en populistisk fråga för att vinna valet.
Moderaternas iver i Natofrågan har tvingat regeringen att starta en snabb säkerhetspolitisk analys som ska vara klar redan 31 maj. Det är för kort tid för att hantera en så central och avgörande fråga för landets framtid.
Man blir inte medlem i Nato på samma sätt som man ansluter sig till en fritidsförening. Moderaternas syn på säkerhetspolitiken är oseriös och ansvarslös. Därför bör långsiktig säkerhetspolitisk analys sättas före kortsiktigt röstfiske för att lura till sig regeringsmakten.
Hedi Bel Habib är filosofie doktor och forskare. Fristående debattör med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på Regeringskansliet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
