Strejken mot Tesla är en kamp om framtiden

IF Metalls strejk mot Tesla är en världsnyhet – för första gången möter det antifackliga företaget fackliga stridsåtgärder. Konflikten har stor principiell betydelse för båda parter, men också för framtidens arbetsmarknad och för klimatomställningen, skriver German Bender.

I fredags utbröt strejk på samtliga Tesla-verkstäder i Sverige. Det är ingen liten sak. IF Metall är det första fackförbundet i världen som utfärdat strejkvarsel mot den globala elbilsjätten, enligt IndustriALL, det internationella samarbetsorganet för industrifack i 140 länder.

Strejken på Teslas svenska dotterbolag TM Sweden är inget mindre än en världsnyhet. Efter fem år av resultatlösa påstötningar väljer nu IF Metall att ta till konfliktåtgärder – i enlighet med svensk lag – för att tvinga Tesla till förhandlingsbordet.

IF Metalls beslut är modigt eftersom det är så riskabelt. Insatserna är höga och utgången oviss.

Efter ett inledande medlingsmöte i tisdags sammankallat av statliga Medlingsinstitutet, stod det klart att Tesla inte vill förhandla vidare men hänvisar till en koncernpolicy från huvudkontoret i USA om att inte teckna kollektivavtal någonstans i världen.

Tesla kan nog vänta sig fler åtgärder om man inte hörsammar IF Metalls krav

Som svar på Teslas besked utvidgade IF Metall sitt varsel till att även omfatta verkstäder som reparerar och ger service till Teslas fordon (det vill säga inte enbart Teslas egna anställda).

I nästa skede av konflikten, som inleds den 3 november, kommer därmed 470 anställda att omfattas av en blockad som innebär att IF Metalls medlemmar på verkstäder på 17 svenska orter inte kommer att hantera Tesla-bilar. Bland annat får bilar inte repareras eller ges service och nya Teslor kommer inte att iordningställas till de tusentals kunder som väntar på att få sina nya bilar levererade.

Och Tesla kan nog vänta sig fler åtgärder om man inte hörsammar IF Metalls krav.

Det handlar inte bara om ytterligare utvidgade varsel. Svenska fackförbund kan nämligen inte bara strejka för egen del, utan också få stöd av andra fackförbund via sympatiåtgärder. Det rör sig om kraftfulla maktresurser som exempelvis amerikanska fackförbund inte har, och som Tesla inte är vant vid.

Tesla bör noga studera den i svensk fackföreningshistoria närmast legendariska konflikten kring Toys’R’Us 1995. När det amerikanska leksaksföretaget etablerade sig i Sverige vägrade man först teckna kollektivavtal med Handelsanställdas förbund. Företaget vek sig till sist, efter en drygt tre månader lång strejk där andra fackförbund tog till sympatiåtgärder. Till exempel blockerade Kommunal företagets sophämtning, Transport stoppade alla leveranser, Seko upphörde med posthanteringen, och Finansförbundet blockerade banktransaktioner.

Svenska fackförbund strejkar sällan, men när de gör det har de en konfliktstyrka som få andra fack i världen kan mäta sig med.

Den mest omedelbara prioriteringen för IF Metall i konflikten med Tesla är förstås att värna de egna medlemmarna på företagets verkstäder, som inte omfattas av kollektivavtal eftersom Tesla vägrat förhandla med sin fackliga motpart.

Men frågan är större än så.

Om svenska fackförbund skulle acceptera att företag inte tecknar kollektivavtal skulle man också acceptera konkurrens som bygger på lägre löner och sämre villkor. Det vore skadligt inte bara för de anställda utan även för anställda på andra företag, eftersom det riskerar att pressa ned löner och villkor i branschen.

I förlängningen skulle en spridning av kollektivavtalslösa företag skada Sveriges ekonomi, eftersom det skulle öppna för mindre innovativa företag med lägre produktivitet.

Ytterligare en principiellt viktig aspekt av konflikten är klimataspekten. Fackförbund runtom i världen kämpar för att de jobb som växer fram inom elbilsindustrin inte har sämre löner och villkor än de jobb som försvinner i gamla industrier. Tesla dominerar omkring 60 procent av elbilsmarknaden och risken är uppenbar att deras anställningsvillkor pressar villkoren även hos andra biltillverkare som ställer om till grön teknik.

För facket är konflikten alltså av stor principiell och symbolisk betydelse.

Detsamma gäller emellertid även för Tesla.

Sannolikt är det inte kostnaden för att teckna kollektivavtal i just Sverige som förklarar Teslas vägran att förhandla med facket. Enligt IF Metall skulle ett kollektivavtal omfatta några hundra anställda, vilket motsvarar mindre än ett par promille av Teslas drygt 120 000 anställda runtom i världen.

Företaget vill troligen motverka spridningseffekter till viktigare marknader

Dessutom borde Tesla ha ett starkt intresse av att erbjuda sina kunder god och pålitlig service. Teslas bilar är teknologiskt avancerade och svåra att serva och reparera utan särskilda verktyg och av specialutbildade mekaniker och servicetekniker. Visserligen är Sverige ingen stor marknad för Tesla ur ett globalt perspektiv, men Tesla är trots allt den mest sålda bilmodellen i Sverige.

Allt detta är tycks dock vara underordnad betydelse. Precis som IF Metall, ser Tesla konflikten i ett större perspektiv. I en tid när sociala medier gör att nyheter sprider sig blixtsnabbt över världen vill företaget troligen motverka spridningseffekter till viktigare marknader.

I USA pågår för närvarande en storstrejk inom bilindustrin, där 40 000 medlemmar i bilfacket United Auto Workers (UAW) strejkat i snart sex veckor och hittills orsakat kostnader på nästan 10 miljarder dollar. Visserligen omfattar strejken inte Tesla, eftersom företaget inte har kollektivavtal och därmed enligt amerikansk arbetsrätt inte kan utsättas för konfliktåtgärder (till skillnad från i Sverige). Men anställda på Teslas fabriker har flera gånger försökt att organisera sig fackligt och om UAW-strejken blir framgångsrik ökar nog deras kamplust.

I förra veckan varnade också det mäktiga tyska industrifacket IG Metalls nyvalda ordförande Christiane Benner (tillika förbundets första kvinnliga ledare) Tesla för att motarbeta försök till facklig organisering på en fabrik utanför Berlin.

– Ni borde vara försiktiga, spelreglerna är annorlunda här, sade Christiane Benner med udden riktad mot Teslas ledning.

För att förstå Teslas hårdnackade motstånd måste vi nämna elefanten i rummet: Teslas vd, Elon Musk. Under hans ledning har Tesla varit ett av USA:s mest antifackliga företag. Vid flertalet tillfällen har Tesla blivit fällt av domstolar och av den amerikanska arbetsrättsliga myndigheten NLRB för att ha tagit till olagliga åtgärder, så kallad ”union busting”, för att motarbeta anställda som velat organisera sig fackligt.

Efter IF Metalls varsel har företaget också agerat på ett sätt som sannolikt bryter mot Sveriges och EU:s dataskyddslagstiftning, när man försökt samla in uppgifter om vilka anställda som avser att strejka (enligt GDPR är det förbjudet att registrera uppgifter om fackligt medlemskap).

Elon Musks Tesla bryter alltså inte bara mot det utomordentligt svaga amerikanska regelverket för facklig organisering – företaget vägrar dessutom att ta seden dit de kommer och teckna svenskt kollektivavtal.

Även tjänstemannafacket Unionen, som förgäves försökt få till förhandlingar om kollektivavtal för sina medlemmar på Tesla, säger nu att man överväger konflikt. Till och med arbetsgivarorganisationen Transportföretagen har förgäves försökt få Tesla att bli medlem och på så sätt automatiskt ansluta sig till Motorbranschens kollektivavtal. Påtryckningarna för att Tesla ska ansluta sig till den svenska modellen kommer alltså inte bara från fackligt håll, utan även från arbetsgivarsidan.

Utgången av konflikten är som sagt oviss. Men det svenska regelverket ger alltså fackförbund avsevärda maktresurser. Till exempel möjligheten att ta till strejk, blockad och sympatiåtgärder mot företag som vägrar teckna kollektivavtal. IF Metalls varsel mot Tesla har redan fått stöd i sociala medier av Kommunal, Transport och Elektrikerna, som alltså kan komma att rikta stridsåtgärder mot Tesla om konflikten trappas upp framöver.

Missnöjet kommer också sprida sig bland de nya kunder som redan väntat länge på att få sina Teslor levererade

Riskerna och kostnaderna för fackföreningsfientliga företag är kort sagt betydligt större i Sverige än i USA, där Tesla hittills kommit undan med sitt antifackliga agerande.

Som IndustriALLs generalsekreterare Atle Høie uttryckt det:

– Elon Musks affärsmodell respekterar inte mänskliga rättigheter. Nu utmanas han av en av våra starkaste fackföreningar. Vi måste besegra Teslas affärsmodell och Sverige är det bästa stället att börja.

Utöver fackliga åtgärder kan Tesla också utsättas för press från sina kunder, varav de flesta sannolikt stödjer fackets krav på kollektivavtal och dessutom är beroende av kvalificerade verkstäder för att kunna använda sina bilar. Missnöjet kommer också sprida sig bland de nya kunder som redan väntat länge på att få sina Teslor levererade.

Vi befinner oss nu i den egendomliga situationen att Teslas vd behöver erbjudas en snabbkurs i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Elon Musk nås som bekant på Twitter. Den som känner sig hugad att upplysa Musk om vad som gäller på svensk arbetsmarknad kan förslagsvis förmedla följande uttalande från IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic i tidningen Lag & Avtal:

– Alltså så här. Vi har inget val. Räcker inte det här, då får vi ta i mer tills det räcker. IF Metall söker naturligtvis inte konflikt. Vi har ingenting emot Tesla. För oss får de gärna bli hur stora som helst i Sverige, men precis som med vilket företag som helst så finns det bara ett sätt att reglera villkoren och det är genom kollektivavtal.

German Bender
Utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan