Stresstestet av EU:s banker är nedslående. Om en ny kris slår mot Europa kommer räddningen vara långt bort.
Fem månader efter EU-parlamentsvalet fick vi i veckan en ny EU-kommission. Men de skarpa besluten kan dröja ännu en tid. EU har en jobbig höst framför sig. Här är några exempel:
* EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill inte ha något investerarskydd (ISDS) i det kommande handelsavtalet med USA. Men det vill Cecilia Malmström. Alltså får hon en ”överrock” i de fortsatta förhandlingarna så att hon hamnar ”rätt”. Varför hon inte har avgått efter en sådan förödmjukelse är svårt att förstå.
* Ett brittiskt utträde ur EU rycker närmare. Storbritanniens premiärminister David Cameron undersöker möjligheten att gå emot den fria rörligheten av EU-medborgare, vilket är fördragstridigt. Och han rasar som en förorättad tonåring om den höjda medlemsavgift Storbritannien fått.
* Färska siffror visar att den tyska exporten rasar och marknaderna har därför blivit väldigt nervösa. Kommer deflationen att betyda att Europa stagnerar?
För att ytterligare spä på oron kom under söndagen resultatet av EU:s stresstest av 123 europeiska banker.
Resultatet av banktestet är nedslående. Sju år efter finanskrisen och med 1 600 miljarder euro som pumpats in av medlemsländerna – samt ett oräkneligt antal miljarder som förmedlats av den Europeiska Centralbanken – går en femtedel av Europas största banker fortfarande på kryckor.
Myndigheterna har räknat på vad som händer om en ny kris skulle drabba Europa vid årsskiftet, med chockräntor och djupt fallande fastighetspriser. En sådan smäll klarar inte 25 av 123 banker, bland dem nio italienska och tre grekiska banker.
Sammanlagt har det fattats 25 miljarder euro i eget kapital. Sedan man upptäckt de här hålen, har tolv av bankerna under året raggat upp tillräckligt med nytt kapital. Men de resterande 13 har nu nio månader på sig att få fram fräscha pengar. Det blir inte lätt om börsen drabbas av panik och ingen vill köpa dessa bankers aktier.
De som har en mer positiv syn på stresstestet menar att det är steg framåt att bankerna nu inte kan dölja en del av sina fulknep. I svart på vitt står hur mycket europeiska banker har övervärderat sina tillgångar. Liksom vilka andra som gömt miljarder i giftiga lån undan marknadens dom. I längden kan det bli ett reningsbad.
Det riskerar ändå bli en nervpåfrestande tid när de banker som inte får fram några nya pengar ska avvecklas. Under den helg en sådan bank ska stängas ska under 48 timmar mer än hundra personer i Frankfurt, London och bankens hemland godkänna avvecklingen. Och om de inte är överens?
Och skulle scenariot om en ny kris bli verklighet, är den tänkta gemensamma räddningsfonden för liten och finns inte till förrän om sju år. Så stresstestet blir nog bara inledningen till åtskilligt europeiskt nagelbitande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
