Det går en högervåg genom Europa. Någon annan tolkning av resultaten i Europaparlamentsvalet är svår att göra. Brittiska Labour backar, i Frankrike slåss det en gång så stolta Socialistpartiet inbördes om spillrorna av partiet. De tyska socialdemokraterna stannar på de dryga 20 och förnedrande procenten som de katastrofhamnade på förra i valet. Tillsammans tappar den socialdemokratiska partigruppen 54 mandat och den konservativa/kristdemokratiska partigruppens dominerande ställning i parlamentet cementeras ytterligare.
De svenska Socialdemokraterna såg i SVT:s vallokalsundersökning ut att öka med flera procent jämfört med valet 2004, men när lamporna slocknat och rösterna räknats landade partiet på ungefär samma usla siffror som då: 24, 6 procent. I det för riksdagsval viktiga Stockholm nådde S bara en fjärdeplats.
S är fortfarande det största partiet i riket men det borde vara en klen tröst en dag då alliansen vann den inrikespolitiska blockkampen med ett mandat, Vänsterpartiet rasade igenom och Sverigedemokraterna sånär på en hårsmån kom in i parlamentet. Men från olika håll, som Marita Ulvskog på Twitter, hörs tvärt om glädjerop och förklaringar om att resultatet är bra med tanke på hur medierna behandlat Sahlin och Lundby Wedin det senaste halvåret. Det må innehålla ett visst mått av relativ sanning – men för ett parti som har som ambitionen att "alla ska med" och att de ska bilda regering med efter nästa riksdagsval är det en…märklig inställning.
Det hindrade inte partisekreterare Ibrahim Baylan från att på ett i det närmsta Bagdad Bobskt vis redan under valnatten basunera ut att valet var en seger för Socialdemokraterna eftersom M misslyckades i sin ambition att bli största parti och att svenska folket meddelst EU-röstning "underkänt moderaternas politik".
Toppkandidaten Marita Ulvskog var lika glad hon och twittrade under söndagskvällen att hon var "nöjd med att vi krossade m-strategin att de skulle bli största parti. Och att sverigedemokraterna inte kom in. Två viktigaste målen!". De båda S-höjdarnas beteende är inte bara komiskt, det är framför allt en grov underskattning – för att inte säga förolämpning – av väljarnas intelligens.
Om det svenska EU-valet visar något, det låga valdeltagandet till trots, är det att de partier som faktiskt pratade ideologi och politiska visioner vann väljarnas förtroende. Miljöpartiet, Folkpartiet och Piratpartiet vågade lita på väljarnas intelligens och belönades därefter.
Frågan är när S är redo att göra detsamma.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
