Årets fredspris har gett kampen för barns rättigheter välförtjänt uppmärksamhet. Nu är det dags att sätta ner foten mot Irans president och barnfientlig lagstiftning, skriver Susan Bahar, ordförande för Association for Abolition of Child Labour in Iran.
Jag träffade en av årets fredspristagare, Kailash Satyarti, för första gången på en ILO-konferens i Genève 1999. Det blev början på en lång vänskap och ett långsiktigt samarbete för barnens rätt. För mig har flickors rätt att få vara flickor och skyddas mot barnfientliga och incestuösa lagar alltid legat mig varmast om hjärtat.
Som ordförande för organisationen Association for Abolition of Child Labour in Iran, bjöd jag år 2010 Kailash Satyarti till Sverige för att medverka på ett seminarium för barns rättigheter. Som stöd för vårt arbete i Iran skrev Kailash Satyarti ett brev till landets president Hassan Rouhani i april 2014, där han kräver att den iranska regimen följer FN:s Barnkonvention.
När Rouhani nu är på charmoffensiv får inte västvärldens ledare glömma barnen i Iran. Den internationella kampen för barns rättigheter som nu får välkommen uppmärksamhet i och med Nobels fredspris, måste också handla om att sätta ner foten mot en av de mest barnfientliga regimerna i världen.
I Iran är barns exploatering instiftad i lag. Det finns lagar som bryter mot så gott som alla internationella konventioner och direkt förtrycker barn. Exempelvis räknas flickor från 9 års ålder som vuxna och är därmed straffbara enligt regimens brutala strafflagar, de får giftas bort från 13 års ålder och över 1,5 miljoner iranska barn bor på gatan, barn som är sårbara för trafficking. Enligt officiell statistik är runt 1 800 000 barn tvungna att arbeta för att försörja sig och sina familjer och mörkertalet uppskattas vara stort.
Trots att Iran har ratificerat FN:s barnkonvention och dess tilläggskonvention mot barnarbete, fortsätter den islamiska regimen i Iran att stifta kränkande och diskriminerande lagar i strid mot konventionen och internationella överenskommelser.
Några exempel på detta är:
- Nya så kallade barnskyddslagar infördes 2013. Paragraf 22 och 27 i den nya barnskyddsbalken legaliserar incestuöst sexuell utnyttjande av barn och pedofili samt tillåter giftermål mellan styvföräldrar och deras styvbarn.
- Artikel 1041 i civillagen tillåter endast äktenskap efter pubertetsålder, men man kan gifta sig med ännu yngre barn om en så kallade Mardjaa (Ayatollah) tillåter det.
Med stöd av organisationen Global March och fredspristagaren Kailasy Satyarti har jag startat en kampanj som kräver att de barnfientliga lagarna i Iran ska upphävas. Vi jobbar för:
- Ett omedelbart avskaffande av alla diskriminerande och orättvisa lagar mot Irans barn
- Att barnäktenskap ska förbjudas i enlighet med internationella lagar och konventioner
- Att FN:s barnkonvention och dess tilläggskonventioner nr 182 och 189 som förbjuder värsta former av barnarbetet ska styra arbetsrätten i Iran
- Att åldern för straffmyndighet höjs till 18 år och att dödsstraff avskaffas helt
Sveriges nya regering har möjlighet och skyldighet att bryta tystnaden som omgärdar Irans bortglömda barn. Rouhanis flört med västvärlden måste genomskådas och endast en tydlig politik gör det möjligt. För vem och vilka ska annars vara Irans bortglömda barns röst om inte påverkansorganisationer och politiska partier som i demokratins och fredens namn lyfter barnens perspektiv?
Susan Bahar, chefredaktör för barn- och ungdomsmagasinet Darvag och ordförande för Association for Abolition of Child Labour in Iran
Här kan du besöka kampanjen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
