Svensk är den som bor i Sverige

TEMA › #sdurrd –  Alla som bor i landet bör betraktas som en del av folket och ha rösträtt, även i riksdagsvalet.

Sverigedemokraternas högsta önskan är att lura in landet i en diskussion om svenskhet. De har varit nära, men ännu inte lyckats. Att ringa in svenskhet innebär en ofrånkomlig avgränsning; man framkallar en fantasi där ”andra människor”, men även Europa och resten av världen, hålls utanför den egna kokongen.

Det kan börja med den enkla, och till synes oskyldiga, slutsatsen att man först måste veta vem man är — vara trygg i den egna identiteten — innan man kan möta det mångkulturella. Men redan då har man accepterat en människosyn som vilar på ett fast ”vi” mot ett rörligt ”dom”. Den identitet man söker säkerhet i blir påfallande ofta svenskheten, den har ju redan presenterats som lämpligt svar.

Men hållbar trygghet skapas på andra sätt: vetskapen att man är värdefull i samhället, har en framtid och lever med vänner. Längtan efter svenskhetens gemenskap utmynnar i trygghetens motsats: en rädsla för verkligheten.

I Nederländerna skrev Paul Scheffer, socialdemokrat och historiker, år 2000 en bok om vikten att bestämma nederländsk identitet i skuggan av invandringen. Han ville avslöja ”den kosmopolitiska illusionen” och utlöste en enorm debatt. Det skrevs artiklar, böcker och tillsattes statliga kommissioner för att ringa in nederländskhet. Upphetsningen öppnade för Pim Fortuyn, Geert Wilders och hela den våg av islamofobisk rasism som sedan plågat landet. Danmark har på samma vis präglats av en lönlös jakt efter äkta danskhet. Båda länderna förändrades: de verkade bli rädda för både framtiden och omvärlden.

Däremot är det viktigt att undersöka svenskhetens uppkomst och historia. Inte för att bekräfta och återskapa den, men för att göra det enklare att gå från svenskhet till mänsklighet.

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet stod länge för den så kallade bosättningsprincipen, det vill säga att alla som bor i landet bör betraktas som en del av folket och därmed ha rösträtt, även i riksdagsvalet. Det är en tanke man kan spåra ända till Per Albin Hanssons idé om folkhemmet. Den fungerar fortfarande för att tränga undan Sverigedemokraternas politik och är därför dags att uppdatera. Vägarna till medborgarskap måste stå öppna — och de till politisk och social inkludering ännu öppnare. Det kan innebära att papperslösa bör erbjudas lagstadgade vägar till medborgarskap. Svensk är helt enkelt den som bor i Sverige. Tryggheten ska omfatta alla.

Svenskhetspolitiken är en fantom. Den är lockande, men behövs inte. Livet i landet klarar sig fint utan den. Bussarna rullar, skyltfönstrena glittrar och domstolarna strävar vidare även utan manifesterad svenskhet. I själva verket ställer den bara till oreda, sprider osäkerhet och skadar människor.

Fotnot: Eftersom vi är nio ledarskribenter – Malena Rydell är ännu föräldraledig på halvtid – kommer vårt tema att pågå i ungefär två veckors tid. Vi kommer att göra några ”tillfälliga avbrott” för andra ämnen som måste kommenteras, som partiledardebatten på onsdag. Våra ledare i temaserien kommer att märkas med taggen #sdurrd i sociala medier. Följ diskussionen. Tänk på att bemöta varandras åsikter med respekt och i god samtalston.