Svensk asylpolitik en cynisk fars

Tillsammans med Storbritannien, Norge och Danmark ingår Sverige i den mindre smickrande skara som trots upprepad kritik från både Europarådet och FN:s flyktingkommission, UNHCR, fortsätter att tvångsavvisa asylnekade irakier. I november stoppades avvisningarna tillfälligt, men en dryg månad senare var de igång igen.

Efter den senaste tidens storhelgsinducerade paus förbereds flygplan i detta nu för att köra flyktingar tillbaka till ett land som efter ockupationen 2003 gått från kaos till värre. Sedan Sverige och Irak ingick avtal om återvändande och avvisningar i februari 2008 bedöms varje fall för sig – och taktiken har fungerat: 2010 sökte 1883 irakier asyl i Sverige, mot 6083 stycken 2008.

För att få stanna i Sverige måste den asylsökande bevisa att det föreligger risk och fara för hennes liv och hälsa i framtiden. Att någon tidigare genomlevt en kidnappning eller tortyr spelar ingen roll, såvida den drabbade inte kan visa att det berodde på hans eller hennes etnicitet eller religion eller sexualitet. Enligt Sverige finns nämligen ingen inre väpnad konflikt i Irak.

I en intervju med Sveriges Radios Konflikt, berättar UNHCR:s Bagdadansvariga Carolyn Ennis att Irak förvisso har ett utmärkt rättsväsende – på papperet. I verkligheten befinner sig landet långt ifrån rättssäkerhet. Tortyr är vanligt, korruptionen utbredd.

Ennis ger en mörk bild av vad som väntar de människor som tvångsavvisas från Sverige till Irak. Många av dem grips vid ankomsten, de nekas id-handlingar, de riskerar att hamna i provisoriska internflyktingläger som saknar såväl vatten och sjukvård som tillgång till grundläggande rättigheter. Även Iraks regering kritiserar Sveriges beteende, hittills utan resultat.

Som brukligt är när Tobias Billström ombeds kommentera svensk asylpolitik förvandlas samtalet till en cynisk fars. Billström skyller på Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Migrationsverket skyller på domstolen och domstolen på juridiken och samtliga poängterar att det är polisen som ansvarar för de kritiserade utvisningarna. Det är helt enkelt Sverige som har rätt, oavsett vad någon människorättsinstans anser. Med samma logik fortsätter regeringen med utvisningar av romer till Kosovo, trots de horribla missförhållanden som väntar dem där.

Men om vi tar det en gång till: Det är riksdagen som bestämmer över migrationspolitiken. Migrationsverket och Migrationsdomstolen rättar sig efter de lagar som riksdagen stiftar. Tobias Billström är ansvarig minister.

Det vore trevligt om oppositionen – som åtminstone verkade existera innan valet och den påföljande s-implosionen – släppte metadiskussionerna om SD och försökte skapa ett reellt politiskt alternativ istället.