Svensk skola behöver reformeras

Skolan En rad förändringar under de senaste decennierna har lett till stora försämringar i svensk skola. Nu krävs en genomgripande skolreform för att svensk skola åter ska hamna i topp internationellt. Det skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare och tidigare ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedelsproducenter.

Under 1900-talet demokratiserades och industrialiserades vårt land med en kraft och ett tempo som saknar motstycke, även i ett internationellt perspektiv. Ett flertal svenska industriföretag låg i framkant vad gäller teknisk utveckling och produktion av kvalitativa varor; innovationsförmågan var stor, exporten var framgångsrik och företagens ekonomier växte. Förutom att vi undkommit svårare sviter av världskrigen kan ytterligare två faktorer sägas ha varit av avgörande betydelse för Sveriges framgångar under 1900-talet, både vad gäller demokratiutveckling och ekonomisk tillväxt, nämligen den relativt höga allmänna utbildningsnivån och det av parterna överenskomna regelverket för arbetsmarknaden. 

Vid internationella jämförelser hamnar Sverige numera sällan på toppnivå, utan snarare någonstans i mitten. Det duger förstås inte.

Det ovan beskrivna framgångsrika arbetet för demokratiutveckling och ekonomisk tillväxt har emellertid krackelerat under senare år, i synnerhet vad gäller skola och utbildning.  Elever som går ut gymnasiet är vanligen väl rustade vad gäller färdigheter i det globalt fungerande engelska språket, som ett resultat av digitaliseringen och att det självklara språket i den digitala världen är engelska. Men hur ser det ut med deras övriga kunskapsbehållning? Jo, vid internationella jämförelser hamnar Sverige numera sällan på toppnivå, utan snarare någonstans i mitten. Det duger förstås inte.

Vad gäller ungdomsskolan ser vi att resultaten sjunkit alltsedan de omfattande reformerna från början av 90-talet implementerades. Kommunerna har inte mäktat med att ta ett helhetsansvar för skolan och friskolorna har utvecklats till att bli vinstdrivande aktiebolag där pedagogiken kommer i andra eller tredje hand. Besparingar och neddragningar har ofta drabbat elevnära resurser, som till exempel elevhälsa och läromedel. 

Vid digitaliseringens inledande skede startades i vårt land ett ansenligt antal innovativa techföretag, som på kort tid lyckades ta stora marknadsandelar och nå omsättningar i miljardklassen. Man talade om ett svenskt Silicon Valley. Den tiden är sedan några år på väg att ebba ut; andra länder har gått förbi Sverige och tagit ledningen. Sammantaget synes läget för svensk industri fortfarande vara gott, men utebliven fortsatt hög innovationstakt och relativt sett minskande försäljning manar till eftertanke.  

Politiskt har Sverige under senare tid förändrats från att ha betraktats som ett föredöme vad gäller demokrati, jämlikhet och jämställdhet i kombination med ett framgångsrikt näringsliv och en väl utbyggd allmän välfärd till ett samhälle där populismen frodas och där den tidigare gemensamma värdegrunden förefaller mindre gemensam. 

Sannolikt kan skolan lastas för flera av de tillkortakommanden som orsakat den negativa utveckling som omnämns här ovan. Några besvärande omständigheter:

• Under senare decennier har skolan formats till en pluggskola med fokus på mätningar och betyg, och där statliga styrdokument kommenderar undervisningen. Utrymme för lärares och elevers egna initiativ är strikt begränsat.
• Systemet har medfört att eleverna fokuserar på betyg i stället för lärande. Skolarbetet har blivit tråkigt och föga inspirerande.
• Elevaktiva arbetssätt avvisas och elevers kreativitet, initiativförmåga och självständiga tänkande främjas inte längre.
• Läroplanens portalparagraf om vår gemensamma värdegrund har förminskats och ges allt mindre uppmärksamhet i skolan.
• Framför allt ämnet matematik, men också de naturorienterande ämnena, gynnas sedan länge och konsekvent på bekostnad av humaniora och samhällsvetenskap.
• Ämnet historia har fråntagits undervisningstid och fler neddragningar är att vänta. Samtidigt har momentet litteraturhistoria minimerats i svenskundervisningen. 
• Undervisningen i ämnet samhällskunskap har över tid skurits ned, i synnerhet på gymnasiets yrkesprogram.

Ovanstående punkter utgör endast ett axplock av den mängd förändringar i skolans undervisning som genomförts under de senaste decennierna och som har haft en negativ påverkan på det svenska samhället.

En genomgripande skolreform borde vara nära förestående.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, före detta läromedelsförläggare och tidigare ordförande i branschorganisationen Föreningen svenska läromedelsproducenter (FSL)