Statsminister Fredrik Reinfeldt måste under sitt besök i Burma sätta demokrati och mänskliga rättigheter framför marknadsföring av svenska företag. Det skriver företrädare för Svenska Burmakommittén.
I dagarna besöker statsminister Fredrik Reinfeldt Burma tillsammans med en näringslivsdelegation. Statsministerns visit är välkommen då den visar på engagemang för landets utveckling. Dock är det viktigt att resan i första hand sätter demokrati och mänskliga rättigheter i fokus, snarare än marknadsföring av svenska företag.
Burmas president Thein Sein har fått omfattande beröm från omvärlden för det senaste årets reformer. Detta trots att omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna fortfarande begås av Burmas statsapparat och armé. Människorättsbrotten inkluderar tortyr och godtyckliga gripanden. Politiska fångar finns alltjämt i landets fängelser. Religiös och etnisk diskriminering ligger till grund för den eskalerande krissituation i delstaten Rakhine. Från konfliktområden, såsom Kachindelstaten, kommer rapporter om sexuellt våld och attacker mot civila.
Skydd för de mänskliga rättigheterna måste utgöra en central del av reformprocessen i Burma. Ansvarsutkrävande för tidigare begångna och nu pågående MR-brott måste ske, och diskussioner om former för övergångsrättvisa bör inledas utan dröjsmål. Utan sådana åtgärder kan demokratiseringsprocessen aldrig bli annat än en fasad. Detta måste vara kärnan i budskapet från Reinfeldt till president Thein Sein.
Sveriges regering behöver även säkerställa att all svensk verksamhet i Burma främjar demokrati och de mänskliga rättigheterna. Det gemensamma besöket med näringslivsdelegationen tyder på att regeringen vill uppmuntra svenska investeringar i landet. Men investeringsklimatet i Burma är allt annat än okomplicerat. Trots nya lagar för utländska investeringar och för facklig organisering kvarstår faktum att Burmas näringsliv genomsyras av korruption och nepotism. Skyddet för arbetare och miljö är mycket svagt, liksom rättssäkerheten. Att investeringar har en positiv inverkan på demokratiseringen i landet och kommer den fattiga befolkningen till gagn är därför långt ifrån självklart.
Som investerare i Burma löper man risk att sammanblandas med grova brott mot mänskliga rättigheter och att påverka pågående konflikter mellan Burmas centralstyre och etniska minoritetsgrupper. Tvångsarbete och tvångsförflyttningar är fortfarande vanliga i samband med utvecklingsprojekt och markexploatering. Inte minst i de naturresursrika gränsområdena där det råder väpnade konflikter, alternativt sköra vapenvilor. Investeringar här kan påverka dynamiken i de bräckliga fredsförhandlingarna.
Om regeringen vill främja svenska företagsinvesteringar i Burma trots dessa risker måste den också tala klarspråk om behovet av starkt ansvarstagande företag som är beredda att agera goda föredömen. Svenska företag som väljer att investera i Burma måste;
• följa internationella standarder och göra grundliga miljö- och sociala konsekvensanalyser,
• arbeta transparent med nolltolerans för korruption,
• vara lyhörda för lokalbefolkningen och civilsamhällets situation och
• garantera att investeringarna inte har en negativ inverkan på konflikter i landet.
Makthavarna i Burma bryr sig om sitt internationella anseende. Den mottagligheten måste utländska aktörer utnyttja till fördel för den fortsatt utsatta befolkningen, vars lidande tycks ha hamnat i skymundan och vars situation ännu inte förmås granskas av medierna eller civila samhället. När Sveriges regering nu besöker Burma tillsammans med det svenska näringslivet är det viktigt att en gemensam linje hålls mellan svensk politik och näringsliv. Där måste demokratisering och mänskliga rättigheter komma först.
Matilda Hald, Verksamhetsansvarig
Shantana Shahid, Informationsansvarig
Svenska Burmakommittén
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
