Det är osmakligt av näringsminister Mikael Damberg att stötta en försäljning av krigsflygplan till Colombia. Jas Gripen är det sista landet behöver, skriver ordföranden i Svenska Freds Agnes Hellström.
2016 tilldelades Colombias president Juan Manuel Santos Nobels fredspris för det fredsavtal som han under lång tid varit delaktig i att förhandla fram. Efter många hinder på vägen kunde avtalet slutligen undertecknas. Hopp om fred spirade i ett land där väpnad konflikt varit vardag för stora delar av befolkningen under decennier.
Sverige har både politiskt och ekonomiskt stöttat fredsprocessen i Colombia. Men knappt har bläcket på fredsavtalet torkat innan den svenska regeringen ger sitt aktiva stöd till Saabs storsatsning på att sälja stridsflygplanet Jas Gripen till landet. Att en vapenproducent vill sälja sina produkter går att förstå. Det som är både obegripligt och osmakligt är att Sveriges regering hjälper till med införsäljningen.
Den 13 mars undertecknade näringsminister Mikael Damberg nämligen ett militärt samförståndsavtal, ett så kallat Memorandum of understanding, mellan Sverige och Colombia. Ett avtal som har avgörande betydelse för vapenindustrin då det kraftigt ökar chanserna för en försäljning av exempelvis stridsflygplanet Jas Gripen.
Genom detta avtal visar regeringen att det finns försvars- eller säkerhetspolitiska skäl att sälja Jas till landet. Det kan i sin tur påverka den prövning som ISP, myndigheten som beslutar om svensk vapenexport, gör av affären. Trots det skjuter Damberg över ansvaret på ISP genom att påpeka att det är upp till dem att fatta det slutliga beslutet.
Det sista Colombias folk behöver just nu är mer vapen.
Utrikesminister Margot Wallström har vid ett flertal tillfällen lyft att kvinnors och civilsamhällets delaktighet i fredsprocessen i Colombia varit avgörande för framgångarna med fredsavtalet. Regeringen har antagit en biståndsstrategi där 950 miljoner kronor under fem år ska bidra till att genomföra fredsavtalets åtaganden.
»Vi kommer fortsätta stå vid Colombias befolknings sida och lägger nu all kraft för att stötta Colombias regering, civilsamhälle och näringslivet för att freden ska hålla.« skrev Margot Wallström och Isabella Lövin i en gemensam debattartikel i SvD.
Några av de röster som höjts mot det militära samförståndsavtalet kommer just från civilsamhället och människorättsaktivister i Colombia. De menar att det sista landet behöver just nu är mer vapen.
Ett Jas Gripen-plan kostar cirka 1 miljard kronor, alltså mer än den svenska biståndsstrategins totalsumma under fem år. Att bygga hållbar fred kräver resurser och konsekvenserna av stridsflygsaffärer i mångmiljardklassen är att resurser tas från andra nödvändiga satsningar. Parallellerna till Jas-affären med Sydafrika i slutet av nittiotalet är flera. En affär som fick ödesdigra konsekvenser för den nya demokratin och dess befolkning.
Saab har relativt nyligen sålt Jas Gripen till ett annat land i Sydamerika. Affären med Brasilien har kantats av korruptions- och mutanklagelser som ännu inte är utredda. Och det finns alltför mycket som talar emot en försäljning till Colombia. Väpnade interna konflikter pågår fortfarande och 7773 anställda i de colombianska säkerhetsstyrkorna var i slutet av 2015 under utredning för att ha begått utomrättsliga avrättningar.
Vägen till en hållbar fred är lång, full av utmaningar. Ett fredsavtal är inte slutet på den vägen utan snarare dess början. Att Sveriges regering, som uttalat engagerat sig i fredsprocessen i Colombia, stöttar försäljning av stridsflygplan dit är inget annat än skamligt. Att ytterligare beväpna landet är varken ett stöd för kvinnorna, andra marginaliserade grupper, civilsamhället eller för hållbar fred.
Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
