Den vilande värnplikten ska inte återuppväckas. Låt den i stället somna in för gott, skriver Anna Ek, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
I tisdags presenterade försvarsminister Peter Hultqvist (S) ett otidsenligt förslag om att utreda en återinförd värnplikt. Värnplikten är i dagsläget vilande i fredstid, något som vi i Svenska Freds har välkomnat även om vi anser att den borde avskaffas helt. Värnplikten är en inskränkning i den personliga friheten, som dessutom riskerar att slå tillbaka mot sitt syfte.
Det är klart att det kan anses användbart för staten och försvarsmakten att få tillgång till ett stort urval människor att välja mellan. Men borde då inte samma gälla för alla viktiga samhällsfunktioner? Av vilken anledning ska endast försvarsmakten ha denna särställning? Tvång lär inte skapa något välförankrat engagemang för den som drabbas mot sin vilja.
Varför ska värnplikten återinföras? Argument som ibland hörs är att värnplikten skulle vara ”ett bra integrationsinstrument” eller behövs för att ”skapa folkförankring”. Men vad är det något luddiga begreppet folkförankring egentligen? Svaret på frågan studsar ofta tillbaka på folket: de anses vara lata, bortskämda, eller sakna erfarenhet av kalla kriget. Som om människor inte skulle vara kapabla att själva fatta beslut om sin framtid eller för den delen bry sig om samhället.
Detta är ett paternalistiskt synsätt mot främst de unga, men saknar också grund.
Det civila samhället anses ofta vara en av demokratins grundpelare och kan genom sin roll stärka och försvara samhället, men det är för den skull ingen som förespråkar ett obligatoriskt engagemang i civila samhället. Väldigt många ser dess värde och är med och bidrar på olika sätt. Inte ens möjligheten att gå och rösta, men en överväldigande majoritet människor går och röstar ändå.
Det är självfallet viktigt med en förankring av vår försvars- och säkerhetspolitik hos medborgarna, men detta skapas inte genom tvång, utan genom en saklig och allsidig debatt. Om vår försvars- och säkerhetspolitiska linje inte ligger i samklang med vad medborgarna uppfattar som relevant att engagera sig i och betala för är det den det är fel på, inte medborgarna.
Värnplikten är inte ett integrationspolitiskt verktyg. Något tillspetsat kan uppfattningen om att den bör vara det, sammanfattas i att integration bäst bedrivs genom gemensam vapenträning för kvinnor och män i en viss ålder. Är det verkligen den formen av gammaldags nationalism vi vill införa? Att människor av olika kön, klass och härkomst behöver mötas i samhället är en självklarhet, men att göra det under en värnplikt är ett ytterst omodernt förslag.
Känslan av gemenskap måste kunna byggas på andra vägar utifrån en bred säkerhetspolitisk analys utifrån grundläggande värden om fred, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och samarbete.
Det engagemang som vi vet finns i samhället skulle exempelvis kunna fångas upp genom att olika möjligheter erbjuds, alternativ som inte är lika hårt kopplade till totalförsvarsplikten utan i stället till de bredare säkerhetspolitiska hoten som finns: exempelvis klimatförändringarna eller för den delen behovet av fler som engagerar sig i civil krishantering såväl i Sverige som utomlands. Viljan att åka utomlands för att göra något gott är stor i Sverige.
En verklig folkförankring för försvaret uppnås inte genom värnplikt utan genom att de människor som verkligen är motiverade delta i systemet, och bedöms som lämpliga, tillåts göra det medan de övriga slipper eller erbjuds andra alternativ.
Vi i Svenska Freds har hela tiden krävt att värnplikten ska avskaffas eftersom vi anser att alla människor ska ha rätt att vägra bära vapen och att ingen människa ska tvingas delta i krig. Det må låta hemskt i försvarsivrares öron, men vi andra måste värna denna möjlighet till varje pris. Den vilande värnplikten ska inte återuppväckas. Låt den i stället somna in för gott.
Anna Ek, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.