Sverige är sämre än EU

Ledare Ett sjunkande valdeltagande måste tas på stort allvar. Det skriver Vilgot Österlund. 

Enligt det preliminära valresultatet ser valdeltagandet i Sverige ut att hamna under snittet för hela Europeiska unionen. 

Det är mycket vi i Sverige är stolta över: vår öppenhet, hur vi källsorterar, våra goda statsfinanser, alla Eurovisionsegrar, den mellanmänskliga tilliten, och så klart: demokratin och vårt höga valdeltagande. Men om det sistnämnda ska fortsätta gälla måste något göras.

De rödgröna partierna ser ut att göra ett starkt val i Sverige. Både Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna ökar och Vänsterpartiet lyckas knipa ett ytterligare mandat som tidigare tillhörde Kristdemokraterna. Det är såklart helt fantastiskt och resultatet är verkligen en lättnad för alla oss som varit ute och kampanjat för en starkare vänster. Men trots framgången måste vi orka vara kritiska. För valdeltagandet sjunker med nästan fem procentenheter till 50,7 procent. Nästan hälften av Sveriges röstberättigade väljer alltså att inte nyttja sin röst.

Ett lägre valdeltagande bland låginkomsttagare, på landsbygden eller bland utrikesfödda innebär att dessa gruppers perspektiv inte representeras i så stor utsträckning som de borde

I riksdagsvalet 1976 var valdeltagandet 91,8 procent, vilket till och med är högre än vad det brukar vara i länder med valplikt som till exempel Belgien. Med några undantag sjönk sedan valdeltagandet till att år 2002 vara nere på 80,1 procent. Den sjunkande trenden lyckades brytas och i riksdagsvalet 2018 röstade 87,2 procent och i EU-valet 2019 sattes ett nytt rekord i valdeltagande med 55,3 procent. 

Men nu tycks den positiva trenden vara bruten.

I riksdagsvalet 2022 föll valdeltagandet med tre procentenheter till 84,2 procent och i helgens val till Europaparlamentet sjönk alltså valdeltagandet med nästan 5 procentenheter till 50,7 procent. Jämfört med hela EU sticker Sverige ut med sitt sjunkande valdeltagande, för i hela unionen stiger valdeltagandet något och landar på 51 procent, vilket är det högsta någonsin. Förklaringen till ökningen kan visserligen till stor del vara att Storbritannien inte längre är med, då de hade ett valdeltagande på 37,2 procent i valet 2019.

Ett sjunkande valdeltagande måste tas på stort allvar. Det är ett tecken på att kunskap och känslan av tillhörighet och inflytande inte når ut till alla medborgare, vilket är särskilt allvarligt om det är vissa specifika grupper som inte tar sig till valurnan. Ett lägre valdeltagande bland låginkomsttagare, på landsbygden eller bland utrikesfödda innebär att dessa gruppers perspektiv inte representeras i så stor utsträckning som de borde. Visserligen är det varje individs skyldighet att göra sin röst hörd och ta ställning i valet, men det är samhällets ansvar att se till att så många som möjligt känner att deras röst betyder något. 

Hur man i praktiken ska nå ett högre valdeltagande vet jag inte. Men mer informationskampanjer och ökat stöd till civilsamhället så att engagemanget i föreningslivet ökar borde vara bra för demokratin. Kanske ska man till och med överväga att lägga riksdags-, region- och kommunval samtidigt som valet till Europaparlamentet?