debatt Målet för Sverige kan inte vara att blockera EU-kommissionens ekonomiska stimulanspaket. Målet måste vara att stärka EU:s möjligheter att påskynda klimatomställningen, skriver representanter för Klimatsossarna.
EU-kommissionens återhämtningspaket på 750 miljarder euro tillsammans med inriktningen om en europeisk grön ny giv i den kommande långtidsbudgeten 2021-2027 är ett välkommet initiativ på hur Europa kan bli ett mer hållbart samhälle efter pandemin. Återhämtningspaket ger oss möjlighet att via gemensamma lån tillsammans blåsa liv i den europeiska ekonomin och gemensamt satsa på klimatomställningen. Paketet, där 500 miljarder delas ut som bidrag och 250 miljarder som lån, är en tydlig omorientering bort från tidigare åtstramningar och mot offentliga investeringar som kan snabba på klimatomställningen.
Den svenska regeringen har dock hamnat i det läger som försöker hejda förslaget. Vi i Klimatsossarna ser en risk att den positionen både kan fördröja återhämtningen men också försvaga EU:s klimatarbete. Det perspektivet får inte gå förlorat i de kommande förhandlingarna.
För att öka takten i klimatomställning behöver vi säkra finansiering till EU kommissionens gröna giv. Vi behöver också värna den sociala sammanhållningen i EU och stötta de människor som idag är beroende av verksamheter och branscher som av klimatskäl måste avvecklas. En viktig del i kommissionens förslag är att utöka Just Transition Fund – en specialsatsning på de regioner som är starkt beroende av kolindustrin och där klimatomställningen riskerar att orsaka stora ekonomiska problem – från 7,5 till 40 miljarder euro. Utan den här typen av riktade kompensationer till omställningens förlorare blir det politiskt omöjligt att driva omställningen i det tempo läget kräver. Vi behöver bidra till att alla européer kan känna trygghet inför klimatomställningen.
En fungerande återhämtning i hela Europa är avgörande för ett starkt exportberoende land som Sverige.
En fungerande återhämtning i hela Europa är också avgörande för ett starkt exportberoende land som Sverige. Det gynnar Sveriges ekonomi att bevara centrala europeiska värdekedjor, säkra finansiell stabilitet på den inre marknaden och öka de gröna investeringarna.
Sverige behöver också fortsatt driva på för höjda ambitioner i unionens klimatarbetet. Det betyder att vi behöver värna vår roll i EU samarbetet. Ska målet om ett klimatneutralt EU 2050 kunna förverkligas behöver snart sagt all klimatlagstiftning skärpas betydligt, det gäller såväl utsläppshandelsystemet som ramverket för ländernas utsläpp utanför utsläppshandeln. För att kunna upprätthålla en tuff europeisk politik i en i hög grad passiv omvärld kommer det sannolikt att krävas någon typ av ny handelsreglering som förhindrar att europeisk tillverkning slås ut av konkurrenter utan motsvarande klimatkrav. En solidarisk återhämtning ökar chanserna att få stöd för sådana förslag.
Sverige har förvisso haft goda invändningar, till exempel mot villkoren bakom bidragsandelen i förslaget och mekanismerna bakom fördelningen. Vi befinner oss dock i ett exceptionellt läge – vi är mitt i en pandemi och klimatkris – vilket manar till omtänkande och pragmatism. För att förbli en stark aktör i omställningsdiskussionen och få gehör för höjda klimatambitioner måste vi också vara lyhörda och konstruktiva i återhämtningspolitiken och solidariska inför andra medlemsländers behov.
Vi uppmanar därför regeringen att omvärdera Sveriges hållning och vara konstruktiv i hur förslaget kan förbättras. Sveriges mål måste vara att säkra att återhämtningen också ökar takten i klimatomställningen.
Felix Antman Debels, ordförande Klimatsossarna
Jakob Sahlin, styrelseledamot Klimatsossarna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
