Sverige behöver ett nytt finanspolitiskt ramverk, en skattereform och fortsatt invandring med en smartare väg till integration, skriver före detta framtidsminister Kristina Persson (s) och förre statssekreteraren i finansdepartementet Karin Rudebeck.
Världen har förändrats i grunden sedan det tidiga 90-talet, men den skatte- och budgetpolitik som då utformades är som gjuten i betong. Överskottsmålet för statsbudgeten ska visserligen sänkas till 0,33 procent över en konjunkturcykel, men skälen till att budgeten överhuvudtaget ska gå med överskott är borta. Då hade vi en stor statsskuld — nu är vår statsskuld bland de lägsta i hela OECD.
I stället står vi inför behovet att både kunna parera en nödvändig avveckling av den alltför stora privata låneskulden och investera kraftfullt. Sverige behöver i likhet med resten av världen ta steget in i det resurseffektiva, hållbara »4:e industriella epoken«. Behoven av investeringar i kunskap och kompetens, ny teknik, infrastruktur och bostäder är mycket stora. Samtidigt är arbetslösheten fortfarande hög bland framförallt nyanlända och vi har OECD-områdets snabbast ökande inkomstklyftor. Vi har växande behov inom äldreomsorgen och stora utmaningar inom skola och sjukvård.
Vi behöver en fortsatt invandring och smartare vägar till integration.
Inom kommuner och landsting slår de demografiska förändringarna igenom med full kraft. SKL räknar med ökade behov motsvarande cirka tre kronors höjd kommunalskatt fram till 2020, om statens bidrag förblir oförändrade. Dessutom behöver lönerna höjas för att klara både jämställdheten och rekryteringsbehoven till låglöneyrken där kvinnorna dominerar. Om ingenting görs och välfärdsambitionerna är oförändrade kommer skatten på arbete att öka framöver.
Målet för finanspolitiken borde vara att driftkostnaderna balanseras av skatteintäkter. Däremot bör nyinvesteringar och eftersatt underhåll som främjar en hållbar, ekonomisk utveckling kunna lånefinansieras. För litet framtidsinvesteringar innebär att vi skjuter över ansvaret på kommande generationer och försvagar vår långsiktiga konkurrenskraft.
Dessutom ställer Europas obalanser och försvagade ekonomier att överskottsländer som Sverige och Tyskland bör höja sina löner och eller investera mera. I en region som till ungefär 85 procent handlar med varandra kan inte alla hela tiden vara återhållsamma med sina utgifter. EU ställer stora krav på att underskottsländer ska strama åt sina utgifter men tvingar inte den andra sidan av ekvationen att bidra till en bättre balans.
Sammanfattningsvis behöver vi:
Ett nytt finanspolitiskt ramverk som inte enbart fokuserar på statsskulden utan också tar hänsyn till behovet av framtidsinvesteringar.
Fortsatt invandring och smartare vägar till integration. Det är inte bara humant, det stärker också de offentliga finanserna. Bara cirka hälften av de nyanlända har arbete efter sju åtta år. Den tiden kan kortas väsentligt genom förenklade och decentraliserade modeller för integration.
En ny, stor skattereform som sänker skatten på arbete för att främja sysselsättningen. Därför måste kommunalskatten vara med i analysen. Vi behöver högre skatt på konsumtion som påverkar klimatet och miljön negativt. Vi behöver ett skattesystem som främjar rörligheten på bostadsmarknaden och minskar ojämlikheten.
Det brådskar. Det har visat sig att det tomrum som uppstår när regeringar försummar de stora och långsiktiga frågorna fylls av populister och nationalism — Sverige är dessvärre inget lyckligt undantag.
Kristina Persson före detta framtidsminister (s) och Karin Rudebeck, före detta statssekreterare i finansdepartementet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
