Narkotikapolitik Jag önskar att det nya året bär med sig vissa förändringar och flera förbättringar för att vi ska kunna fånga upp fler och förlora färre med narkotikaproblematik. Det skriver Jessica Vikberg, förbundsordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle.
Nu i januari invigdes Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Under ett halvår är Sverige EU-värdland. Många möten och många frågor står förstås på agendan. Vissa frågor är mer bråttom än andra att ta tag i. För att det är krig, för att det är ekonomisk kris och el-kris. Bråttom är det även med frågor som rör narkotikabekämpning och det faktum att det finns länder i självaste unionen som vill luckra upp de FN-konventioner som jordens länder undertecknat gällande narkotika. Tyskland är det land i EU som har det mest extrema förslaget. Att legalisera cannabis rakt av vore ett snedsteg som direkt skulle påverka EU-rätten. Men varför behöver vi bry oss om andra EU-länders narkotikalagstiftning? Svaret är att människor och myndigheter kommer att drabbas direkt och indirekt om länder i EU väljer olika vägar.
Politiker i Sverige och inom EU behöver gå samman och markera kraftigt mot dem som riskerar att luckra upp FN:s narkotikakonventioner.
För att vi ska komma åt de problem som narkotika orsakar krävs en sömlös samverkan både med andra länder, inte minst genom brottsbekämpning, och inom landet. Men om vi inte löser det inhemska problemen riskerar vi att manipuleras att tro att en friare syn och hållning gällande narkotika skulle minska efterfrågan och skador för individ och samhälle. Min önskan inför detta viktiga halvår och framåt är flera delar som tillsammans kan väva en stabil struktur eftersom min övertygelse är att mer narkotika i samhället skadar fler.
Därför har jag flera önskemål:
Barnens bästa måste komma alltid komma först – Låt aldrig den vuxnas önskan och behov gå före barnens rätt till en trygg uppväxt. FN:s barnkonvention är lag i Sverige och enligt artikel 33 ska barn skyddas från olaglig användning av narkotika. Framför allt önskar jag praktik i den nya lagen att omhändertagna barn ska förbli omhändertagna i ordets rätta bemärkelse, så länge som det är bäst för barnet när biologiska föräldrar har beroendeproblematik. Föräldrar med beroendeproblematik ska uppvisa negativt drogtest då de har kontakt med sitt barn.
Samverkan för ungdomars bästa- När det gäller en ung persons riskbeteende behöver skola, socialtjänst och polis kunna samverka med varandra och familjen. En sekretesslagstiftning som skadar mer än skyddar bör ändras så att vuxna kan prata klarspråk med varandra när en ungdom är i riskzonen. En så kallad operativ samverkan kräver det så att skolan och övriga inte bara kan utan måste samverka. Om nödvändig information kan delas kan gemensam planering och uppföljning av insatser för en ung person ge effekt i tid. I de fall föräldrar motsätter sig åtgärder ska dessa kunna verkställas ändå med så kallad mellantvång.
Fördubbla antalet som arbetar med förebyggande ANDTS-frågor* – Information och åtgärder som kan förebygga användning av beroendeframkallande ämnen är inget man kan arbetas med i ”i mån av tid”. Samhället behöver bidra till att information om och prevention kring alkohol, narkotika, doping, tobak och spel når unga människor. Det behövs kontinuitet i arbetet med att minska efterfrågan av droger. Ett strukturerat drogförebyggande arbete i skolmiljöer är en viktig beståndsdel för att förebygga narkotikaanvändning. Antalet årsarbetskrafter som arbetar med ANDTS-frågor i kommunerna har nästa halverats sedan 2011. Fördubbla dem.
Tidig upptäckt gör vägen tillbaka kortare. Förbudet att använda narkotika i Sverige ger möjlighet att genom drogtest bevisa drogmissbruk i ett tidigt skede. Den möjligheten behöver tas till vara på så att den unga motiveras att bryta den negativa banan. I dag kan man få straffvarning och stöd upp till 18 års ålder vid ringa narkotikabrott. Det bör förlängas upp till 20 års ålder. Ge unga upp till 20 år möjlighet att välja vård i stället för straff.
Konsumtionsförbudet bör behållas även för att kunna ställa krav på de vuxna som använder narkotika i rekreationssyfte. De som ännu inte fastnat och ser det som sin rättighet att utnyttja det och dem som far illa på grund av narkotikahantering ska riskera konsekvenser.
Behandling och eftervård behöver gå hand i hand – Den som hamnar i beroende av narkotika behöver bra vård och behandling men även stöd och eftervård för att kunna fortsätta leva nyktert. Ett inkluderande socialt sammanhang som välkomnar människor tillbaka till ett konstruktivt liv efter avgiftning och behandling ökar chansen till ett fortsatt nyktert liv och minskat lidande för den enskilde och dess anhöriga.
Lagstiftning i Sverige och EU spelar en normerande roll för att minska efterfrågan på narkotika. Rättsväsendet har en viktig roll att spela för att minska tillgången på narkotika i samhället. Svensk tull och polis behöver en lagstiftning som hindrar att Sverige blir ett land som används som bas för in-och utförsel eller som transitland för illegal verksamhet. En legalisering i Tyskland skulle negativt påverka viljan till samarbeten inom gränsöverskridande brottslighet rörande cannabis, och ge ringar på vattnet som vore förödande för dem som är måltavlor för en utbredd cannabisanvändning.
Politiker i Sverige och inom EU behöver gå samman och markera kraftigt mot dem som riskerar att luckra upp FN:s narkotikakonventioner så att vi slipper den dominoeffekt och de skador som en legalisering inom EU skulle skapa på individen och samhällskroppen.
Jessica Vikberg, Förbundsordförande Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
*Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
