Sverige står inför en storm av djursjukdomar

Debatt Skottpengar på vildsvin löser inte mul- och klövsjukan långsiktigt – det gör växtbaserad matproduktion

Mul- och klövsjukan kryper allt närmare Sveriges gränser, med allvarliga utbrott i Tyskland, Ungern och Slovakien. LRF föreslår i en skrivelse till Naturvårdsverket att en skottpeng på vildsvin införs för att minska spridningen av virus.

Men att döda vilda djur är i sammanhanget inte någon konstruktiv strategi. Det är bara en kortsiktig lösning på ett systemiskt problem som kräver radikala förändringar i hur vi producerar vår mat.

Sverige står inför en storm av djursjukdomar. Blåtungan har drabbat stora delar av landet. Fågelinfluensan (H5N1) bekämpas genom masslakt av tamfåglar, men dess snabba spridning hotar både tamfåglar, vilda fåglar och människors hälsa. WHO varnar för att H5N1-viruset muterar och blir startpunkten för nästa pandemi.

Nästa pandemi väntar runt hörnet

Ingen av oss gick oberörd genom covid-19-pandemin. Två år av nedstängningar, isolering och ovisshet. Vi sörjer fortfarande anhöriga som rycktes ifrån oss alldeles för tidigt. Vi minns intensivvårdsavdelningar som gick på knäna, vårdpersonal som arbetade till utmattningens gräns, och företag som tvingades stänga för gott.

Och ändå, trots allt detta lidande, har vi inte vidtagit de åtgärder som krävs för att förhindra att något liknande händer igen. Experter är eniga – det är inte en fråga om en ny pandemi kommer, utan när. Och nästa gång kan det bli betydligt värre.

Fågelinfluensan H5N1 har extremt hög dödlighet bland människor som smittats. Om detta virus muterar till en form som lättare kan spridas till människor, står vi inför en katastrof som får covid-19 att blekna i jämförelse.

Mänsklig aktivitet ligger bakom virusspridningen

Det är inte de vilda djurens fel att vi har denna allvarliga virusspridning. Det är vi människor som skapat dagens djurindustri med extrem trängsel, som skapar idealiska miljöer för virus att uppstå, spridas och mutera.

En omfattande EU-studie från 2021 visar att cirka 75 procent av alla nya mänskliga sjukdomar de senaste tre decennierna har ursprung från djur. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, har uttryckt det tydligt i tidningen Anlib: “Om alla människor blev vegetarianer eller veganer skulle risken för pandemier vara oändligt mycket mindre”.

Lärdomar från våra grannländer

Den verkliga lösningen är att regeringen stöder omställningen till ett växtbaserat jordbruk, vilket minskar risken för allvarliga djursjukdomar och pandemier. Växtbaserat jordbruk är resurseffektivt, kräver mindre mark och vatten, och ger fler kalorier per hektar. Det skapar ett robust livsmedelssystem.

Våra grannländer har redan tagit betydande steg framåt. Danmark inför via ”Den Grønne Trepart” en kraftfull köttskatt och satsar stort på jordbruksomställning samt återförvildning av en stor del av landets yta. Nederländerna visar vägen med hundratals miljoner euro i stöd till djurbönder som frivilligt övergår till hållbara alternativ.

Dags för modiga politiska beslut

Vi har inte råd med ännu en pandemi som kostar människoliv, splittrar familjer, lamslår samhället och ödelägger ekonomin. Regeringen bör erbjuda ett kraftfullt omställningsstöd så att bönder från Ystad till Kiruna kan lämna den sårbara och resurskrävande djurproduktionen bakom sig – istället för att införa skottpengar på våra vilda djur.

Linda Lindström och Jonas Norberg, den ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem