debatt Idag firar den allmänna rösträtten i Sverige 30 år. Längre än så har inte vuxna svenskar med intellektuell funktionsnedsättning kunnat delta i val. Och det finns mycket kvar att göra för att höja valdeltagandet i dessa grupper, skriver representanter för FUB.
Den 15 september 1991 var en historisk dag för svensk demokrati. Först då, för bara 30 år sedan, gällde äntligen allmän och lika rösträtt för alla svenska medborgare. Personer över 18 som tidigare varit omyndigförklarade kunde kliva in i en vallokal och rösta för första gången i sitt liv. Det var inte längre möjligt att beröva personer med intellektuell funktionsnedsättning en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna – rätten att delta i val.
Men på flera sätt är den svenska demokratin fortfarande ung och skör. Ung eftersom ett flertal hinder finns kvar som försvårar deltagande i de demokratiska processerna. Skör eftersom principen om allmän och lika rösträtt inte är huggen i sten.
Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper vars valdeltagande är lägre än övriga befolkningens. 2018 års Demokratiutredning konstaterade att det alltjämt finns ett antal hinder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna rösta. Till dessa hör otillgängliga vallokaler, bristande information från de politiska partierna och otillräckligt stöd för personer med funktionsnedsättning, både inför och i valsituationen.
Genom häpnadsväckande beslut i Europadomstolen har Danmark och Spanien kunnat beröva personer som har förvaltare sin rätt att rösta. I ett svep raseras principen om alla människors lika värde.
Det lägre valdeltagandet beror också på samhällets normer, attityder och prioriteringar. En undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), visar att viljan att påverka politiska beslut är lika stor bland unga med funktionsnedsättning som hos unga utan funktionsnedsättning. Dock är det många flera unga med funktionsnedsättning som upplever att deras röst inte spelar roll.
Men trots att politiskt inflytande försvåras på flera sätt för personer med funktionsnedsättning, ingår inte delaktighet i politiska processer som ett specifikt mål i regeringens funktionshinderspolitik. Detta är anmärkningsvärt då Demokratiutredningen betonade att uttalade mål behövs för att myndigheter, beslutsfattare och politiker ska prioritera tillgänglighet, delaktighet och representation. Konsekvensen blir att högst relevanta perspektiv saknas när politiska beslut fattas för en grupp vars vardag i väldigt hög grad påverkas av besluten.
Den 15 september är också FN:s internationella dag för demokrati. Men man behöver inte leta långt bort för att konstatera att demokratiska principer fortsätter att väga lätt när det handlar om vissa gruppers grundläggande rättigheter. I mer än hälften av EU:s medlemsländer finns inskränkningar i rösträtten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Genom två häpnadsväckande beslut i Europadomstolen har både Danmark och Spanien kunnat beröva personer som har förvaltare sin rätt att rösta. I ett svep raseras principen om alla människors lika värde.
När vissa grupper i samhället saknar inflytande över politiska beslut urholkas även de demokratiska principerna om att alla människor ska ha samma rättigheter i samhället.
Riksförbundet FUB och Inre Ringen Sverige kräver tydliga prioriteringar från regeringen och demokratiminister Amanda Lind:
- Delaktighet och inflytande i demokratiska processer ska vara ett av målen för Sveriges funktionshinderspolitik.
- Inför valet 2022 ska samtliga vallokaler vara fullt kognitivt och fysiskt tillgängliga.
- Den obligatoriska utbildningen för alla röstmottagare ska innehålla ett funktionsrättsperspektiv för att säkerställa att alla väljare bemöts med respekt och får det stöd som de har rätt till.
Det är nu knappt ett år kvar till nästa val. Låt valet 2022 bli ett val med historiskt högt valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning.
Anders Lago, ordförande Riksförbundet FUB
Markus Petersson, ordförande Inre Ringen Sverige (FUB:s medlemmar med intellektuell funktionsnedsättning)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
