Jensens nedläggning i Borås och rekonstruktionen av ägarbolaget till 14 friskolor i Sydsverige är en tydlig signal. Det är dags för staten att ta ansvar för elevers rätt att gå klart en bra utbildning, skriver Emil Gustavsson.
Rekonstruktionen av ägarbolaget bakom 14 friskolor i södra Sverige drabbar 2 300 elever. I veckan fick också eleverna på Jensens gymnasium i Borås beskedet att de tvingas byta skola inför hösten då skolan ska läggas ned.
För eleverna innebär dessa beslut en tillvaro i ovisshet. Deras fortsatta studietid är helt enkelt oklar. Att de på gymnasiet kan fortsätta på samma program är ingen garanti. Än mindre samma inriktning. Ytterligare osäkerhet infinner sig plötsligt gällande helt nya klasskamrater, nya lärare och ett nytt studieupplägg.
Den borgliga regeringen tog ett initiativ till att försöka få bukt på problemet – veckans negativa rapporter är inget unikt – genom att tillsätta en utredning kring utbildningsgaranti. Resultaten har dock uteblivit och luckorna i lagstiftningen kvarstår.
I dagsläget är kommunen ansvarig för att säkerställa att alla elever har rätt till en god och likvärdig utbildning. Om en skola, oavsett driftsform, tvingas läggas ned är det kommunens ansvar att se till att eleverna ges en ny utbildningsplats. I värsta fall innebär det att eleverna tvingas byta program eller programinriktning. Men även om eleven lyckas få plats på samma program så är ett byte påfrestande i sig.
Att behöva byta klasskamrater och lärare är en stor omställning vilket givetvis påverkar elevernas studieförmåga. Upplägget på gymnasieprogrammen skiljer sig åt från skola till skola och ställer till det för en elev som mitt i sin utbildning tvingas flytta.
Många hävdar att detta enbart berör friskolor och att problemet beror på överetableringen av friskolor. Vi vill dock poängtera att antalet nya etableringar har stagnerat under de senaste åren och att nedläggningar även sker bland kommunala skolor. Detta är därmed ett problem för det svenska skolsystemet och handlar om hur vi ser på rätten till utbildning.
Regeringen har tagit tydliga initiativ till att öka genomströmningen på gymnasiet och utreder nu frågan. Problemet som målas upp är att allt för många väljer att ge upp och hoppa av gymnasiet. Men ett uppenbart problem är att även skolor ger upp.
Vi förutsätter nu att regeringen tar krafttag för rätten till utbildning. Om man startar en skola måste verksamheten planeras så att alla elever som påbörjar sin utbildning i skolan ska kunna fullfölja den. Granskningen måste vara striktare.
Elevernas rätt till en trygg utbildning är en central fråga om vi ska ta tillbaka Sverige till platsen som ledande kunskapsnation.
Emil Gustavsson, ordförande Sveriges elevkårer
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
