debatt Vi kräver att politiska makthavare vågar reformera ett system som uppenbart ger orättvisa och felaktiga betyg, så att elever får rätt att överklaga, skriver Jakob Amnér, förbundsordförande i Sveriges elevråd -SVEA.
De senaste veckorna slutade landets elever skolan och fick sina betyg. Betyg, som för många framkallar känslor av orättvisa och maktlöshet.
Många tar för givet att det går att överklaga parkeringsböter, beslut om bygglov och domar utfärdade i domstol. Att överklaga ett myndighetsbeslut är en viktig rättighet i vår demokratiska rättsstat, och ändå kan elever inte överklaga sina betyg.
När lärare tar beslut om betyg är det ett uttryck för samhällets maktbefogenhet i förhållande till eleven, ett beslut som också är bindande.
I och med detta anser vi att betygssättningen bör betraktas som en form av myndighetsutövning. Därför är rätten att överklaga betyg en viktig principfråga för oss.
Vi litar på lärare och att de gör ett bra jobb. Men i de fall där lärare sätter betyg som strider mot styrdokumenten, måste betygen kunna överklagas. Vi tror att det i sin tur kommer ställa krav på lärare att i större utsträckning motivera sina betyg, vilket vi vet att de klarar av att göra och som skulle vara positivt för alla inblandade.
Att bedömningen av elevers kunskaper skiljer sig så från lärare till lärare och att det finns systematiska skillnader mellan olika skolformer, är alarmerande.
En del kritiker menar att ett system med rätt till överklagan skulle innebära mer arbete för redan pressade lärare. Det är naturligtvis viktigt att se över hur systemet formas, så att det blir så hållbart som möjligt. Ett överklagande ska bestå av en gedigen process som sätter rättvisan i fokus, snarare än överklagandet i sig. Rädslan för administrationen ska inte behöva utgöra en bromskloss för att säkerställa elevers demokratiska rättigheter.
Vi tror inte heller att rätten till överklagande löser grundproblemet, att betygen blir fel, utan att hela betygssystemet måste ses över. Under våren har det pågått debatter om kunskapskrav och glädjebetyg. Det har påpekats hur stor orättvisa som finns kopplat till betygssättningen.
Bland annat har professor Jonas Vlachos presenterat en rapport som visar att fristående skolor sätter betyg som framstår som väldigt generösa. Det utgår från en studie som jämför betyg med nationella prov och visar på en orättvis systematik. Vi anser att det är otroligt viktigt att ansvariga makthavare är ärliga och självkritiska till ett system som sätter betyg på fel grunder.
Det har också under våren riktats kritik mot kunskapskraven. Kritiken går ut på att de är alltför svårtolkade, vilket är något som vi påvisat sedan införandet 2011. Elever har tydligt uttryckt att de inte har tillräcklig insyn och förståelse för sin kunskapsutveckling, något som de har rätt till enligt lag.
Att bedömningen av elevers kunskaper skiljer sig så från lärare till lärare och att det finns systematiska skillnader mellan olika skolformer, är alarmerande. Betygen tappar inte bara sitt värde, det skapar också otroligt mycket orättvisa. Vi anser att betygskraven måste ses över med utgångspunkt i forskning och under medverkan av elever och lärare. Vi vill också att de nationella provens syfte och funktion utreds!
Elever befinner sig i ett rättslöst läge där betygen baseras på en grund som få förstår och som sedan inte går att överklaga.
Trots tilliten till lärare, kan vi inte ställa upp på det här längre. Politiska makthavare måste ta elevers rättssäkerhet och rättvisa på allvar. Vi vill att alla elever ska kunna känna trygghet inför det myndighetsbeslut som betygen är.
Vi kräver att betygen rättssäkras, nu!
Jakob Amnér är förbundsordförande Sveriges elevråd – SVEA
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
