Åtta av de nio snabbspår som nu förhandlas fram gäller yrken där fler män arbetar. Regeringens etableringssatsningar bidrar till ojämställdhet, skriver Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby.
Kvinnor får mindre, sämre och senare stöd för etablering. De stora och dyra etableringssatsningarna går till mansdominerade branscher.
Det visar en ny granskning av Sveriges Kvinnolobby som kräver insatser för att rätta till snedfördelningen i regeringens vårbudget.
Kvinnor missgynnas i alla delar av etableringen. I snabbspåren utgjorde kvinnor 31 procent av de nya deltagarna förra året. Av de som får sin erfarenhet och kompetens validerad med hjälp av branschmodeller var hela 90 procent män.
Även i subventionerade anställningar, som både är de dyraste insatserna och de som i störst utsträckning leder till jobb, är skillnaderna stora. Under 2016 gick mindre än vart fjärde instegsjobb (23 %) och nystartsjobb (22 %) till en kvinna.
Efter etableringsuppdraget går bara 15 procent av kvinnorna vidare till arbete (36 % av männen). Var fjärde nyanländ kvinna lämnar helt arbetsmarknaden och de arbetsmarknadspolitiska programmen (24 % av kvinnorna, 12 % av männen).
Det låga deltagandet för kvinnor speglar inte könsfördelningen bland deltagarna i etableringsuppdraget i stort där 41 procent är kvinnor, och inte heller deras utbildningsnivå. Andelen kvinnor utan eller med kort utbildning är något större, men på det stora hela är nivån jämn.
Det har också visat sig att kvinnor inte anvisas insatser i samma utsträckning som män och att kvinnors etableringsplaner i högre grad anpassas efter omsorgsansvar
En viktig förklaring är att satsningar på nystartsjobb, snabbspår och validering är fler och större inom mansdominerade branscher som teknik, bygg och gröna näringar. Åtta av de nio snabbspår som nu förhandlas fram gäller yrken där fler män arbetar. Trots att det råder brist inom kvinnodominerade sektorer, exempelvis vård och omsorg, görs inte motsvarande satsningar där.
Yrkesutbildningar, snabbspår och subventionerade anställningar inom kvinnodominerade branscher måste prioriteras i överenskommelser och satsningar.
För kvinnor med kort eller ingen utbildning behövs särskilda satsningar på yrken med lägre kvalifikationskrav som stödpersonal inom exempelvis vård och omsorg och hotell och restaurang.
Att nyanlända kvinnor etableras är avgörande för deras ekonomiska självständighet och för att upprätthålla välfärdssystem. I vårbudgeten har regeringen chans att ta de första stegen för att rätta till snedfördelningen.
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Fotnot Rapporten:Snabbspår & Stickspår – En jämställdhetsgranskning av etableringsinsatser i budgetpropositionen för 2017 lanserades den 6 april genom ett seminarium i riksdagen. Rapporten har också överlämnats till etablerings- och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
