När kriget i Syrien äntligen är slut kommer behovet av återuppbyggnad att vara enormt. Kriget har raserat allt – men viktiga insatser kan göras redan nu.
Redan innan kriget bedömde FN att 3,7 miljoner människor i Syrien var i riskzonen för svält. Syrien, som tidigare var något av Mellanösterns kornbod men även en betydande oljeexportör, hade tvingats importera både vete och bensin. Långsiktig fred i Syrien förutsätter en hållbar ekonomisk utveckling. När människor inte kan försörja sig på något vettigt sätt blir de utlämnade till klanpolitik och krigsherrar.
Sverige, en av världens främsta biståndsgivare, kommer att tillhöra de länder som bidrar mest till återuppbyggnaden. Biståndsmiljoner kommer att gå till skolbyggnader och avlopp, agronomer och barnspykiatriker. Men frågan är om vi inte har börjat ge vårt viktigaste bidrag redan nu.
40 000 människor födda i Syrien är folkbokförda i Sverige i dag. Hittills i år har ytterligare 15 000 syriska flyktingar sökt asyl här.
En del kommer att återvända med en sparad slant eller en ny utbildning. De som återvänder för med sig nya kunskaper och know-how. Andra kommer att bli kvar i Sverige, men bidrar till återuppbyggnaden genom att skicka hem pengar till släktingar i Syrien. Summan av de remitteringar som migranter skickar hem är i dag tre gånger så stor som summan av det globala biståndet.
Remitteringsströmmarna från Sverige är inte tre gånger så stora som det svenska biståndet. Det beror inte minst på att Sverige har mänskligare regler för familjeåterförening än många andra länder. Men det handlar om betydande summor som skickas regelbundet även när mediernas strålkastare har hastat vidare till nästa katastrof.
Freden är avlägsen, men flyktingarnas möjlighet att bidra till återuppbyggnaden av Syrien avgörs här och nu. Får de en vettig chans att jobba, en rimlig möjlighet att lära sig svenska, komplettera sin utbildning, använda sig av sin kompetens?
Flyktingars möjligheter påverkas av den ekonomiska konjunkturen. De bosnier som kom under 1990-talskrisen fick det tuffare än grupper som kom tidigare. I en nyutkommen reportagebok beskriver Kent Werne Sverige som ett arbetslinjens ofärdsland. Det är hit som flyktingarna från Syrien anländer i dag. Ett Sverige med hög arbetslöshet och stenhård konkurrens om de jobb som nyanlända kan ta.
Werne intervjuar arbetsförmedlare som hanterar 120 ärenden åt gången, när de tidigare hade 50-60 som mest. Samma arbetsförmedlare som i dag också har ansvar för nyanländas introduktion.
Det viktigaste välkomnandet är det mänskliga. Fotbollsklubbarna som tar emot barnen från förläggningen, Röda korsets café för nyanlända. Men samhällets resurser spelar också roll, och det gäller att satsa mycket resurser i början. På bra svenskundervisning, praktikplatser och introduktionsanställningar. På bostäder där jobben finns.
Bara en regering som blint prioriterar skattesänkningar kan hävda att det saknas resurser. Det är precis som Konjunkturinstitutet har påpekat märkligt av statsministern att skylla statens svaga finanser på flyktingarna.
Enligt en undersökning från SOM-institutet som publicerades häromdagen är Sveriges medborgare mer oroade över ökande främlingsfientlighet än av ökande invandring.
Med all rätt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
