Jag begriper inte varför kommuner håller på med privatiseringar. Det borde vara lika enkelt att bedriva verksamhet till samma kostnad som om den vore privatiserad, särskilt som man inom det privata också skall ta ut en vinst, skriver Göran Magnusson, tidigare kommunal chef.
Kommunen (det kvittar vilken) har dåligt med pengar, och kommunalskatten är hög, samtidigt som utflyttningen ökar.
Man måste spara, sägs det.
Vi privatiserar, hotar borgarna. Sosseriet säger nej.
Men vari består skillnaden?
Om vi går tillbaka till sent 1980-tal eller tidigt 1990-tal, skedde i princip all kommunal verksamhet i kommunal regi. De enda privatiseringar man hörde talas om var att börja driva dagisverksamhet i kooperativ regi. Detta skulle bli billigare, eftersom föräldrarna skulle utföra vissa arbetsuppgifter – såsom bl.a. städning – utan ersättning.
Snart började den ena verksamheten efter den andra att privatiseras, och idag hotar man den kommunala personalen med privatiseringar, om verksamheten blir för dyr.
Men återigen: Vari består skillnaden mellan offentligt och privat i praktiken?
Vi tar det enklaste exemplet, som går att överföra på all privatisering – förskolan.
Man har tre kostnadstyper: Personal – lokaler – övrig verksamhet som mat och leksaker.
Samtidigt har man tre intäktstyper: Bidrag från staten – bidrag från kommunen – föräldraavgifter.
I privat regi tillkommer ytterligare en kostnad, nämligen vinstuttaget, och i ärlighetens namn måste också konstateras, att personalkostnaderna kan bli något lägre i privat regi, p.g.a. olika avtal. En kostnad, som dock i det närmaste är försumbar.
Hur skall man kunna bedriva helt likvärdig verksamhet – och dessutom med ett vinstuttag – i privat regi, om man inte förändrar de tidigare nämnda variablerna.
På intäktssidan finns inte mycket att göra, men det finns det på kostnadssidan. Man kan minska bemanningen och hyra billigare lokaler, men det kan även kommunen göra, eller …
Skulle det vara så enkelt att kommunalt anställd personal är latare och dummare än privat anställd?
Då inställer sig frågan: Varför gör inte kommunen detta?
Är det för att man inte vågar försämra sin verksamhet?
Verksamhet i privat regi innebär nämligen också, att kommunen kan hitta en syndabock, om inte allt fungerar som det skall.
Eller skulle det vara så enkelt att kommunalt anställd personal är latare och dummare än privat anställd?
Skitsnack! Det är inget argument, eftersom det oftast är samma personal som bara bytt huvudman.
Jag kan inte begripa varför man håller på med privatiseringar. Det borde för kommunerna vara lika enkelt att bedriva sin verksamhet till samma kostnad som om den vore privatiserad, särskilt som man inom det privata också skall ta ut en vinst.
I diskussionen förs de argument jag pekar på aldrig fram. Det verkar enbart handla om en politisk låsning vid privat eller offentlig verksamhet och diskussion om gräns för vinstuttag.
Men den dag man tar tag i frågan om ”kvalitet till samma pris”, borde frågan om privatisering inom offentlig verksamhet vara löst.
Då finns inte längre några pengar att tjäna på att bedriva offentlig verksamhet i privat regi. Huvudmannaskapet har spelat ut sin roll, när skillnaden mellan kostnader och intäkter upphör, men finns något intresse att utföra offentlig verksamhet i privat regi, om man inte längre tjänar några pengar?
Att sedan anställda inom offentligt subventionerad privat verksamhet skall ha samma rättigheter som anställda inom offentlig verksamhet, inte minst avseende meddelarskydd och andra grundlagsfästa rättigheter, borde väl ändå vara en självklarhet, eller?
Fotnot: OBS! Detta är inget politiskt ställningstagande utan enbart en fråga om ekonomi.
Göran Magnusson har många års erfarenhet som chef i kommunal sektor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
