»Ta bort konstnärsledamöter från stipendiebesluten!«

Se snarast över bidragsfördelningen och dess organisation inom Konstnärsnämnden. Rättssäkerhet och förtroende kan ifrågasättas, när samtliga konstnärsledamöter som fördelar stipendier och bidrag anmäler jäv, skriver Tony Roos, ordförande i Konstnärsalliansen.

Styrelsen för Sveriges Bildkonstnärsfond har varit verksam sedan 1982 med sin huvudsakliga uppgift att fördela arbetsstipendier, projektbidrag och resebidrag till bild- och formkonstnärer.

Majoriteten av styrelsen har en korporativ sammansättning bestående av aktiva konstnärer, konstnärsorganisationer som KRO-KIF föreslår ledamöter till kulturdepartementet som har ansvaret att sedan utse dessa ledamöter.

Kritik mot denna sammansättning har bl.a. riktats från konstnärerna själva, men även från andra håll där man anser att de konstnärliga ledamöterna är att betrakta som jäviga i flera aspekter, inte bara då de själva anmäler jäv utan även i andra fall.

Rättssäkerheten och förtroendet kan därför ifrågasättas. Man kan fundera på om inte fördelningen av dessa arbetsstipendier rent av bygger på konstnärsledamöternas förhållande till kolleger och andra relationer.

Lyssna på SR P1 program Kaliber om fördelning av stipendier inom Konstnärsnämnden, publicerad i september 2017.

Ser man till den årliga fördelningen av arbetsstipendier som sker i september så konstateras att samtliga konstnärsledamöter har anmält jäv i förhållande till sökande konstnärer.

Bland de tolv ledamöter som avgick sedan 2001 hade åtta efteråt sökt och fått stipendium eller annat bidrag, efter att beslut tagits av deras före detta kollegor.

Det är påtagligt att detta är ett stort problem för fondstyrelsen och att man måste ifrågasätta om sammansättningen därmed inte borde ändras och att arbetsstipendierna borde gå till andra behov för att stödja aktiva konstnärer.

• År 2007 publicerade SR Kulturnytt flera inslag i programmets granskning av fördelningen av arbetsstipendier vid Bildkonstnärsfonden.

Man kunde bl.a. konstatera att bland de tolv ledamöter som avgick sedan 2001 hade åtta efteråt sökt och fått stipendium eller annat bidrag, efter att beslut tagits av deras före detta kollegor.

• 1999 publicerade Konkurrensverket en rapport Konkurrensfrågor på bild- och formkonstområdet – 1999:3.

I denna rapport behandlas Konstnärsnämndens sammansättning med dess inslag av korporativ sammansättning.

I samband med arbetet av rapporten tillskrev Konkurrensverket Konstnärsnämnden för ett yttrande. År 1999 satt professor Lars Lönnroth som ordförande i Konstnärsnämndens styrelse.

Han svarade bl.a. följande:

»Det nuvarande förfarandet att utse ledamöter minskar förtroendet för Bildkonstnärsfonden bland många av dagens bildkonstnärer som i stor utsträckning avstår från att gå in i en konstnärsfacklig organisation. För många konstnärer är idag alltså kopplingen mellan konstnärernas organisationer och fördelningen av det statliga konstnärsstödet en källa till misstro«.

Av senaste beslutsmeddelandet från Konstnärsnämnden, 2017-08-31, framgår att sammanlagt är av de sökande 78 procent bosatta i Stockholm.

Antalet inkomna ansökningar var 1680. Detta betyder att det är en stadig nedgång av antalet ansökningar sedan år 2000 då antalet ansökningar legat på 2500–3000 stycken.

Detta trots att antalet bild- och formkonstnärer ständigt ökat i antal sedan 1990-talet.

Sammanfattningsvis måste en översyn nu göras av bidragsfördelningen och dess organisation inom Konstnärsnämnden.

För närvarande pågår utredningen av konstnärernas stödsystem. Utredningen skall lämna sitt betänkande i februari 2018. Konstnärsalliansen tillhör de organisationer som uppvaktat utredningen och överlämnat förslag till reformer.

Tony Roos är ordförande i Konstnärsalliansen