gästkrönika Kvinnan som anklagar Göran Lambertz för våldtäkt har tidigare anmält andra män för sexualbrott. Men det är inte något som bör ligga henne i fatet, skriver Lisa Bjurwald.
En av Sveriges mest framstående män i offentligheten, tidigare justitiekanslern Göran Lambertz, sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Om han är skyldig eller ej vet vi förstås inte ännu, men hans advokat har redan gått ut med några inte särskilt subtila antydningar om målsägandens låga trovärdighet. Det är uttalanden som inte får gå okommenterade.
Kvinnan som anklagar toppjuristen Lambertz för våldtäkt har tidigare anmält andra män för sexualbrott. Men till skillnad från vad Lambertz advokat antyder, är det inte något som bör ligga henne i fatet. För det första är det enligt sexualbrottsforskare och psykologer verksamma inom området mycket ovanligt att kvinnor ljuger om en våldtäkt. Ex-polisen Kerstin Dejemyr och jag har ingående studerat frågan och intervjuat expertisen under arbetet med vår bok Gärningsmannen är polis. Om trakasserier och tystnadskultur inom svensk polis, som alltså granskar andra misstänkta (och bekräftade) förövare inom rättsväsendet.
För det andra är det inte alls ovanligt att kvinnor som utsatts för sexualbrott utsätts igen. Att kvinnor sextrakasseras och våldtas är tyvärr så vanligt i vårt samhälle att det i den här unga kvinnans fall kan röra sig om en ren slump.
En beskyddare har visat sig vara ännu en förövare.
För det tredje kan det handla om att drabbade kvinnor ibland söker tröst och stöd hos män i auktoritetsposition (en position grundad i männens yrken, samhällsställning och/eller högre ålder). I sexualbrottsutredningar och andra vittnesmål kan man se hur sådana män i veckor eller månader groomar kvinnorna att känna tillit, innan de begår sina övergrepp – eller hur de helt enkelt “passar på” när tillfället ges. En beskyddare har visat sig vara ännu en förövare.
För det fjärde är det cyniskt i överkant att försöka vända den utbredda förekomsten av våldtäkter och andra övergrepp mot kvinnor, och den problematiskt låga fällningsgraden för dessa brott, till offrets nackdel. När kvinnan ifråga anmälde en man för våldtäkt 2018 dömdes faktiskt mannen till fängelse, men friades senare i hovrätten. I det andra tidigare fallet, år 2017, lades utredningen ned innan fallet gick till åtal. Under metoo-rörelsen uppmanades kvinnor att gå ut offentligt med namnen på sina förövare. Kvinnan gjorde just det, och står nu anklagad för förtal.
“Anmärkningsvärt”, menar Lambertz advokat. Men erfarenheten av nedlagda utredningar delar kvinnan med tusentals andra svenskor. Brå rapporterade sommaren 2020 att antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant sedan den nya lagstiftningen om våldtäkt (den så kallade samtyckeslagen) infördes 2018 – från 190 fällande domar 2017 till 333 år 2019.
Under 2019 anmäldes dock enligt Brå cirka 23 200 sexualbrott, varav 8 820 rubricerades som våldtäkt. 333 fällande domar som resultat av 8 820 anmälda våldtäkter (med reservation för att några t.ex. skedde nära årsskiftet och ledde till åtal följande år) är inte ens 4 procent. I över 96 procent av fallen får misstänkta våldtäktsmän gå fria. Antalet kvinnor som utsätts för våldtäkt motsvarar alltså inte tillnärmelsevis andelen fällande domar för brottet.
Få av de fällande domarna efter att samtyckeslagen införts avsåg heller det nya brottet oaktsam våldtäkt (en lite tokig benämning vars innebörd rör gärningspersonens uppsåt, inte oförsiktighet; ”grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt”). Man måste också ha i åtanke att mörkertalet är omfattande. På grund av den låga fällningsgraden och det stigma det innebär att anmäla ett sexualbrott, liksom påfrestningen av att genomgå en eventuell juridisk process där man riskerar att misstros, väljer många kvinnor att inte polisanmäla överhuvudtaget.
Vi får avvakta utvecklingen i fallet innan vi resonerar längre än så. Förhoppningsvis blir det en gedigen utredning som, om Lambertz är skyldig, också leder till åtal. I researchen för vår bok tog vi fram siffror från åklagarmyndigheten som visar att i en majoritet av alla anmälningar mot poliser om sexualbrott, 469 av totalt 484 anmälningar åren 2016–19, läggs förundersökning ner eller inleds inte alls. Det är ett förfärande facit. Sveriges kvinnor måste kunna känna sig trygga i att rättsväsendet tar traumatiserande brott mot dem på allvar – oavsett vem gärningsmannen är.
Lisa Bjurwald är journalist och författare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
