“Ministrar vägrar möta kritiker där politiska skillnader blir tydliga – samtidigt som de politiska kompromisserna lyser med sin frånvaro.”
“Och tillväxten då, vad tror du om den?” I söndagens Agenda klev den store finansministern ned från prognostornet för att sprida det europeiska nedskärningsevangeliet till undersåtarna.
Inför programledaren spådde så Anders Borg minskad tillväxt, ökad arbetslöshet och kanske, kanske en ljusning lagom till valåret. Ingenting i intervjun avslöjade att ekonomisk politik är just politik – snarare än föremål för någon slags meteorologisk gissningslek. Det perspektivet fick DN:s politiske chefredaktör Peter Wolodarski två minuter och fem sekunder på sig att förklara i ett förinspelat och kritiskt inslag – efter intervjun med Anders Borg.
Senare på kvällen avslöjade Wolodarski på Twitter att Agenda ursprungligen bjudit in honom till en direktsänd debatt om EU-krisen, men att finansministern villkorat sitt deltagande med krav på att vara ensam i studion.
Anders Borgs krav är inte nya. Till exempel vägrade dåvarande näringsminister Maud Olofsson att besöka SVT:s tevesoffa under Saab-krisen 2009 om V-ledaren Lars Ohly tilläts närvara. Andra, som Filippa Reinfeldt, har gjort det till en konstform att undvika intervjuer över huvud taget. Inför årsmötet 2010 publicerade Föreningen Grävande Journalister en enkätundersökning där journalister vittnade om att politiker i ökande utsträckning försöker påverka journalistiken och debatterna.
Det är en minst sagt problematisk utveckling. Inte bara för att det är viktigt att politiker ställs till svars på redaktioners – och därmed den förlängda allmänhetens – egna premisser, själva avsaknaden av debatt förstör den politiska demokratins förutsättningar.
Politik handlar om kompromisser. Utan tydliga politiska skillnader blir kompromisserna oförklarliga. För inte så länge sedan präglades den politiska debatten av – ofta hårda – ideologiska meningsutbyten parallellt med realpolitiska parlamentariska kompromisser. I dag är situationen den omvända.
De stora partierna tävlar om att likna varandra, ansvariga ministrar vägrar möta kritiker i forum där just politiska skillnader blir tydliga – samtidigt som de politiska kompromisserna lyser med sin frånvaro. Varför ska människor bry sig om politik under de premisserna?
De stora nyhetsredaktionerna måste bli bättre på att stå emot kraven från de – faktiskt – folkvalda, och om det inte hjälper: göra jobbet själva. Fråga Anders Borg i direktsändning varför han villkorat sitt deltagande. Fråga varför det är viktigt för honom att framställa sig som svävande ovan politiken, som ett allseende väderinstitut. Kräv att politiker som deltar i teve- eller radioprogram accepterar andra deltagare som tycker annorlunda.
Det, till skillnad från att fråga Jimmie Åkesson om hur mycket invandring Sverige tål, är att ta debatten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
