Ta klimatchansen att göra samhället lite mer jämlikt

Hittills har klimatåtgärder alltför ofta gått ut på att subventionera de rikas omställning.

De allra, allra flesta är oroliga för klimatförändringarna. Människor ser dem i sin vardag. Som de som intervjuades för boken Livet som pågår här.

– Det har ju varit vintrar då det har varit bara regn och rusk, i januari, berättade en kvinna i Sollefteå. Sedan la hon till att det också ”vintrar då vi bokstavligt talat haft två meter snö, upp i kronan på äppelträdet”. Vädret, årstiderna, temperaturerna är sig inte lika, ytterligheterna blir vanliga och mer extrema. En man vi pratade med i Långsele uttryckte den känsla av sorg och förlust som så många intervjuade verkade dela. – Syrenerna brukade man ju ha på bilarna när vi for från Näsåker, nu har de blommat ut till midsommar.

Människor är medvetna och oroade. I Sverige och globalt. Den tyska tankesmedjan Friedrich-Ebert-Stiftung har frågat 20 000 personer i en undersökning som omfattar 19 länder, från Kanada i väst till Turkiet i öst och från Sverige i norr till Spanien i söder. Undersökningen visar att en stor majoritet är oroliga, överallt. Samtidigt anger två tredjedelar att det finns mer akuta problem i deras länder.

– De problem vi har, med skola och sjukvården, de går ju före klimatomställningen.

Det som ligger människor nära och är akut går ju före, som en kvinna vi pratade med uttryckte det.

Det här är ett viktigt budskap till de politiker som vill utforma en kraftfull klimatpolitik. Folk tycker klimatfrågan är viktig, men den är inte den enda frågan som är viktig. Och det finns därför inte särskilt stort stöd för klimatpolitiska åtgärder som förvärrar andra problem. Åtgärderna måste uppfattas som rimliga, och rättvisa.

Idag publicerar Friedrich-Ebert-Stiftung en rapport som tittar närmare på attityder till klimatomställning i Sverige, Danmark och Tyskland. 72 procent av medborgarna i Danmark, Tyskland och Sverige är mycket oroade över klimatförändringar. Studien visar samtidigt att 82 procent stödjer en politik som kompenserar låginkomstgrupper som drabbas av dyra klimatåtgärder.

Det finns alltså folkligt stöd för en politik som är både ambitiös och rättvis.

Men det finns skillnader mellan grupper.

Undersökningen bekräftar att personer med högre utbildning generellt är mer oroade över klimatet, och att det leder till att högutbildade också känner ett större ansvar att agera. Samtidigt vet vi att människor med högre utbildning tenderar att ha högre inkomst, och därmed större och mer klimatskadlig konsumtion. Hittills har klimatåtgärder alltför ofta gått ut på att subventionera de rikas omställning, till exempel genom att subventionera elbilar som är för dyra för vanligt folk.

Den här undersökningen visar att personer med lägre inkomst också är oroade över klimatförändringar, men de är också mer kritiska än andra grupper till klimatåtgärder som innebär kostnader för dem.

Här måste ett skifte äga rum. Klimatpolitiken kan inte tillåtas öka ojämlikheten. Istället måste det vara tvärtom: vi måste ta klimatchansen att göra samhället lite mer jämlikt.