Visst behövs det satsningar på skolbibliotek och utveckling av musik- och kulturskolan. Men för det krävs knappast något bildningsdepartement.
För tio månader sedan blev författaren och före detta programledaren Daniel Sjölin utsedd till politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet.
Han skulle under december 2014 använda sin expertis och sitt kontaktnät för att förstärka utbildningsdepartementets kunskaper inom områdena ”läsandet, lusten för lärandet och frågor som handlar om hur alla barn verkligen får med sig det de behöver från skolan”. Så förklarade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) valet av korttidsanställd sakkunnig.
Vad den sakkunnige kom fram till under den intensiva arbetsperioden vid jul och nyår har varit en gåta. Men kanske såddes ett frö till det nya ”bildningsdepartement” som presenterades av utbildningsministern tillsammans med kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) den 24/9 under årets bokmässa i Göteborg.
Uppgiften för bildningsarbetsgruppen är likt det Daniel Sjölin hade. Det är bland annat att ta fram förslag på hur läslusten och kulturintresset ska öka bland barn och hur skola och kultur ska närma sig varandra.
Det ska satsas på skolbibliotek, ”skapande skola”, utveckling av musik- och kulturskolan och insatser för att lyfta estetiska ämnen i skolan. Allt detta är mycket bra. Men det är definitivt inte beroende av ett bildningsdepartement för att genomföras. Behövs verkligen fler tjänstemän för en fråga som är helt beroende av att det finns rätt utbildad personal i skolan med rätt arbetsförhållanden för att göra sitt jobb?
En skapande och läsande skola behöver professionell och passionerad personal som särskilt under skolårens första år arbetar metodiskt och kreativt med varandra och med eleverna.
Dessa första viktiga skolår är avgörande för läsinlärning, läsförståelse och förmåga till kreativt tänkande och estetiskt handlande, och därmed är även den personal eleverna möter i skolan avgörande för utfallet. De av den förra regeringen utkastade estetlärarna måste släppas in av den nuvarande och ges ännu mer plats än tidigare.
Kultur- och musikskolor når inte alla barn och unga, men det gör estetiska skolämnen, som dessutom underlättar inlärningen i andra ämnen. Drama-, musik-, dans- medie- och bildpedagoger borde vara lika obligatoriska i den lagstadgade personalgruppen på en skola som en specialpedagog är.
Skolbiblioteken borde vara tvungna att organisera sin verksamhet utifrån ett lagstadgat krav på att det ska finnas en biblioteksansvarig på skolan som ser till att den litterära och informationstekniska miljön håller hög kvalitet. I dag finns inget sådant krav i skollagen.
Ska det till någon ny strategi alls är det kanske hur hot och våld inne på biblioteken ska stoppas och hur lärarna i de yngre skolåldrarna ska få tid till att uppmuntra och arbeta med läslust och läsförståelse. Ökad läsning fås av mer och ändamålsenlig personal i skolan, i en ändamålsenlig verksamhet, kallad en skola för alla.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
