Liv Beckström Vi har nu ett högerblock som tycker att den järnväg som var modern 1850 ska gälla även om 150 år.
Häromveckan kom en stoppsignal från de fyra partierna M, KD, SD och L i regeringsunderlaget: I en riksdagsmotion säger de nej till att bygga höghastighetståg. Så tänker beslutsfattare som har låga ambitioner i klimatpolitiken.
Höghastighetståg är för dyrt, riskerar tränga undan underhåll av vägar och järnvägar och investeringar i flygbranschen, argumenterade partiföreträdarna i motionen, som bör ha sänt chockvågor genom ett antal stora företag i bygg- och anläggningsindustrin.
Tåg är det mest klimatsnälla, utsläppsminimerande, snabba och trafiksäkra transportsätt vi känner till.
Det handlar ju om Sveriges största infrastrukturinvestering för de kommande decennierna. Sex argument visar varför satsningarna är så viktiga:
Klimatsmart, säkert, snabbt
Tåg är det mest klimatsnälla, utsläppsminimerande, snabba och trafiksäkra transportsätt vi känner till. Tåg transporterar stora volymer gods och passagerare på liten yta, med låg energiåtgång. Eldrivna bilar/ lastbilar använder 2-3 gånger så mycket energi för motsvarande transport. »Ju fler resor och transporter som kan göras på järnväg desto mer el frigörs till andra angelägna behov,« skriver tidigare ordföranden i trafikutskottet Karin Svensson Smith (MP) med flera i Di 5 oktober . PM Nilsson lyfter i en kritisk ledare i samma tidning samma dag att elbilar inte är något alternativ till tåg. Då kommer Sverige genomkorsas av sexfiliga motorvägar, vilket skulle vara »en tragedi – ekonomiskt, mänskligt och miljömässigt.«
Planerats och förankrats i decennier
De 29 nya mil järnvägsräls det handlar om har projekterats sen 2001. I juni förra året kom till slut en nationell plan för infrastrukturen. som tog vidare de tidigare allianspartiernas så kallade Sverigebygge, som tre av de fyra nu alltså backat ifrån. De lokala politiker som i flera år satsat stort för jobb och boende längs banan känner sig självfallet grundlurade.
Rundare, grönare Sverige
De nya stambanorna behövs för snabb, tillförlitlig kapacitet som skapar nya arbetsmarknader och bostadsområden runt de 14 nya planerade stationerna, påpekar fyra experter på bland annat järnvägsteknik och företagsekonomi i SvD (11 oktober). Att bygga järnväg är att bygga ett samhälle.
Högt pris för låg framtidsvärdering
Att som regeringspartierna vilja »lösa« frågan genom att hacka sönder järnvägsplaneringen från helhet till delar visar på en alltför låg värdering av framtiden och kommande generationers behov. Varken Londons tunnelbana, som delvis byggdes i slutet av 1800-talet, eller Stockholms, som byggdes i mitten av 1950-talet, hade klarat högerpartiernas kortsiktiga kalkyler. Hur hade Sveriges och Storbritanniens befolkningar råd då, med väsentligt lägre levnadsstandard?
Dyrt eller lönsamt en fråga om perspektiv
Ett par hundra miljarder för flera generationers resande är inte dyrt. Det handlar ju om investeringar som ska vara till nytta i 150 år. Stora investeringar måste vägas mot nyttan på lång sikt. Samhällsekonomiskt underskott eller överskott beror på om kalkylen ligger på 40 eller 100 år. Som professor Bengt Holmberg säger i sitt remissvar från Lunds tekniska högskola så är det »en fråga om hur vi vill att Sverige ska utvecklas de kommande 100 åren.«
Mer tåg – om folket får bestämma
Svenska folket har redan röstat med fötterna och valt – tåget. Sedan början av 90-talet har resandet mer än dubblerats och sen 1950-talet har tågåkandet ökat 2,4 gånger. Men efter decennier av underinvesteringar och kraftigt nedbantat underhåll är det slitet och trångt på spåren. Järnvägsnätet är överfullt just på de ställen där det behövs som bäst. Nu behöver framstegsvännerna samlas över partigränserna för ett grönare, rundare Sverige.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
