DEBATT Ibland är migrationen för komplex för att kunna hanteras utifrån det enkla mantrat »ett nej måste vara ett nej«, skriver migrationsforskaren Bernd Parusel med anledning av den nya lagen för ensamkommande unga.
Mycket har sagts och skrivits om regeringens förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga, som riksdagen förväntas rösta om 7 juni och som debatteras i riksdagen i dag den 4 juni.
Lagen ska ge en del ungdomar som väntat länge och fått nej på sin asylansökan en möjlighet att stanna i Sverige för att studera. Förslaget har kritiserats för att vara dåligt utformat och problematiskt att tillämpa.
- Vissa kritiker menar att det innebär en amnesti för vuxna utan asylskäl.
- Andra kritiserar att förslaget omfattar för få personer och menar att en ordentlig amnesti hade varit att föredra för att motverka ett växande skuggsamhälle.
Båda sidor i debatten kanske har sina poänger. Utifrån ett jämförande perspektiv kan man dock konstatera att det i princip inte är konstigt att utomordentliga migrationshändelser såsom »flyktinghösten« 2015 kräver att politiken reagerar med viss pragmatism och flexibilitet för att komma till rätta med problem. Ibland är migrationen för komplex för att kunna hanteras utifrån det enkla mantrat »ett nej måste vara ett nej«.
Precis så som lagförslaget är utformat finns det troligtvis bara i Sverige. Men i grunden finns jämförbara regler i vår omvärld.
Tyskland har sedan 2016 något som går att jämföra med gymnasielagen. Reglerna är dock lite annorlunda utformade, och de gäller inte bara en gång under en viss tid utan permanent så att de även kan tillämpas för personer som anländer till Tyskland nu och i framtiden.
Unga asylsökande som har fått avslag på sina asylansökningar och som påbörjar eller har påbörjat en yrkesutbildning kan få ett tidsbegränsat verkställighetshinder för att kunna gå klart utbildningen.
Om de därefter får en anställning hos samma företag, eller ett annat inom samma bransch, kan de få ett tvåårigt uppehållstillstånd för arbete.
Regeln gäller inte bara minderåriga utan även unga vuxna, utan exakt åldersgräns.
Men ett avslag betyder inte automatiskt att de berörda måste åka hem.
Två faktorer är viktiga för att förstå bakgrunden:
Det händer ofta i att en ung asylsökande inte beviljas skydd. Tyskland är inte mycket generösare i bedömningen av skyddsbehovet för afghaner än Sverige.
Men ett avslag betyder inte automatiskt att de berörda måste åka hem. Lokala myndigheter (som är ansvariga för att verkställa den nationella asylmyndighetens beslut) kan komma fram till att en utvisning inte går att genomföra.
Det kan finnas många orsaker till en sådan bedömning.
Ofta handlar det om praktiska verkställighetshinder eller om att hemlandet inte tar emot.
Tyska delstater kan också välja att stoppa utvisningar till ett visst land helt. I sådana fall beviljas de berörda antingen ett tidsbegränsat verkställighetshinder som kallas för Duldung eller – om hindret är av mer bestående karaktär – ett uppehållstillstånd.
Dessa typer av tillstånd innebär att man, med vissa begränsningar, har rätt att arbeta eller utbilda sig.
De tyska reglerna för spårbyte är specifika för en viss del av utbildningssystemet. De gäller inte ungdomar som studerar på gymnasieskolor utan för de som går en yrkespraktisk utbildning.
Det finns fördelar med att unga asylsökande som fått avslag men inte kan resa hem får gå en sådan yrkesutbildning och bli en del av den tyska arbetskraften.
Det tyska lärlingssystemet innebär att man utbildas på jobbet hos ett företag (3–4 dagar per vecka) samtidigt som man läser kärnämnen (8–12 timmar per vecka) vid en yrkesskola. Dessa lärlingsutbildningar har oftast en praktisk inriktning mot t.ex. industri eller hantverk och en längd på uppemot 3,5 år.
På grund av Tysklands demografi, ekonomiska tillväxt och för att allt fler ungdomar väljer bort lärlingsutbildningar till förmån för teoretiska studier vid gymnasieskolor råder stor brist på lärlingar i nästan hela landet.
Det finns flera fördelar med att unga asylsökande som fått avslag men inte kan resa hem får gå en sådan yrkesutbildning. De behöver inte gömma sig utan kan utbilda sig och så småningom byta spår för att bli en del av den tyska arbetskraften.
Företag som behöver fler lärlingar får en extra resurs att tillgå. Därför har den tyska Ausbildungsduldung varit tämligen okontroversiell. Det kanske vore bra att avdramatisera debatten även i Sverige.
Bernd Parusel är migrationsforskare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
