Medan många fackliga organisationer i EU bekämpat Ceta, det frihandelsavtal med Kanada som träder i kraft i dag har vi i Sverige varit positiva. Men vi ställde oss inte bakom avtalet förrän vi fick igenom fullständiga fackliga rättigheter, skriver Eva Nordmark, ordförande i TCO.
Idag, torsdag, träder Ceta, det omtalade frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Vägen fram har inte varit enkel.
Ett tag såg det ut som att det regionala parlamentet i Vallonien, den franskspråkiga regionen i Belgien, skulle sätta stopp för avtalet. Även fackliga organisationer runt om i EU har varit kritiska.
De svenska fackliga organisationerna har dock varit positiva. Varför är det så och hur hänger det ihop med den svenska arbetsmarknaden?
Svenska fackliga organisationer har en i grunden positiv inställning till frihandel. Det har sitt ursprung i två saker.
- För det första är vi som litet land beroende av omvärlden. Utan handel med varor och tjänster över nationsgränserna skulle vårt välstånd och vår välfärd inte vara möjligt.
Svenska företag behöver kunna vara en del av de globala värdekedjorna. Handel och investeringar från andra avancerade ekonomier, som till exempel Kanada är därför viktigt.
- För det andra har vi i Sverige varit framgångsrika i att hantera den strukturomvandling som följer i handelns och globaliseringens spår.
De som blivit av med jobben har kunnat få nya, ofta ännu bättre jobb. Att vi har en positiv grundinställning till frihandel innebär dock inte att vi förbehållslöst ställer oss bakom varje avtal. Så var det till exempel i fallet med just Ceta.
Vi och våra kollegor här i Sverige slog fast att avtalet måste respektera vår rätt att förhandla, teckna och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder. Vi fick gehör för det och det är nu rättsligt bindande i det avtal som träder i kraft idag.
Vi och våra kollegor här i Sverige slog fast att avtalet måste respektera vår rätt att förhandla, teckna och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder.
Vårt arbete slutar inte med att Ceta träder i kraft. EU behöver sluta fler handelsavtal och Världshandelsorganisationen WTO får fart på det multilaterala samarbetet. Även då måste arbetstagarnas rättigheter respekteras.
På hemmaplan måste vi fortsätta att skapa förutsättningar för att dra nytta av globaliseringen och hantera dess konsekvenser. En förutsättning för detta är att det finns goda möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Eftersom vi är ett land som ska konkurrera med kunskap och innovation är utbildning centralt. Här finns det en hel del att förbättra.
Att unga ska få en bra utbildning är självklart, men det borde också vara lika självklart att den som har jobbat några år ska kunna fylla på med ny kunskap. Det behövs redan idag, men det kommer att behövas i ännu större utsträckning framöver.
Utbildningsutbudet på högskolor och universitet måste anpassas till de behoven också.
Arbetsmarknadens parter har genom omställningsavtalen tagit ett stort ansvar för att öka Sveriges förmåga att framgångsrikt hantera strukturomvandling.
Att unga ska få en bra utbildning är självklart, men det borde också vara lika självklart att den som har jobbat några år ska kunna fylla på med ny kunskap.
Med anställningsskyddet som grund har fackliga organisationer och arbetsgivare förhandlat fram kollektivavtal som å ena sidan värnar företagens konkurrenskraft genom att det blir lättare att behålla nyckelpersoner i företagen men som å andra sedan ger de arbetstagare som blir uppsagda mer stöd till omställning.
Även arbetslöshetsförsäkringen är viktig för tryggheten så att den som blir av med jobbet inte får en privatekonomi som raseras om olyckan skulle vara framme.
Med mindre än ett år till valet har flera politiska partier börjat föreslå olika reformer som ett eller annat sätt påverkar tryggheten. En del har varit mycket positiva, som att högskolan bör få ett omställningsuppdrag.
Men det finns också orosmoln där olika förändringar av anställningsskyddet föreslagits. Och där kommer frihandelsfrågan in i bilden.
När partier föreslår reformer som på olika sätt påverkar omställningsförmågan i arbetslivet riskerar det också att underminera den välvilliga inställningen till frihandel. Det skulle vara väldigt olyckligt för både välstånd och välfärd.
Låt oss glädjas över det nya frihandelsavtalet idag, men låt oss också komma ihåg att förutsättningarna kan förändras till det sämre.
Sverige är inte immunt för de strömningar som finns i omvärlden. Däremot kan vi och bör göra allt för att även i framtiden kunna stå för öppenhet.
Eva Nordmark är ordförande i TCO.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.