Ett nytt system för att fördela resurser till högskolan måste ge lärosäten möjlighet och incitament att erbjuda utbildning som helt riktar sig till yrkesverksamma, skriver förbundsordförande Eva Nordmark.
I förra veckan kom ett mycket välkommet besked från högskoleminister Helene Hellmark Knutsson: regeringen kommer att tillsätta en utredning för att se över systemet för resurstilldelning till högskolan.
Sättet som resurser fördelas har stor påverkan på såväl den högre utbildningens innehåll som dess kvalitet. Flera av de problem som uppmärksammats på senare år, till exempel den låga andelen lärarledd undervisning på många utbildningar, kan i hög grad förklaras med resurstilldelningens utformning.
Samtidigt kan jag inte undgå att märka att högskoleministern missar att nämna en avgörande fråga, nämligen ett bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma. Resurstilldelningens utformning har nämligen fått stor betydelse för utbudet av högskoleutbildning som till form och innehåll passar människor som efter några år i arbetslivet vill bygga på med ny kunskap. Ett bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma bör därför ingå som ett av målen för översynen och det är nödvändigt att ett sådant uppdrag ingår i den kommande utredningens direktiv.
Tiden då det räcker att utbilda sig en gång är snart förbi, och i framtiden kommer vi att behöva fylla på med ny kunskap flera gånger under ett yrkesliv. I takt med att arbetskraften blir mer välutbildad blir högskolan den naturliga nivån för påbyggnad. Mer än sex av tio yrkesverksamma tjänstemän som vill vidareutbilda sig vill göra det på högskolan, enligt en undersökning bland TCO-förbundens medlemsgrupper som TCO låtit SCB genomföra. Därför vill TCO att högskolan ska få i uppgift att erbjuda just sådan utbildning – vi vill att regeringen ska ge högskolan ett omställningsuppdrag.
Vi ser även brist på arbetskraft inom många yrken som kräver högskoleutbildning, som lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och civilingenjörer. Svårigheter att få tag i personal med rätt kompetens hotar nu såväl välfärdens kvalitet som företagens möjligheter att växa eller behålla verksamhet i Sverige. En del av lösningen på arbetskraftsbristen är att fler utbildar sig eller omskolar sig senare i livet. Här har högskolan en roll att fylla.
I samma undersökning ställdes frågan om vad som hindrar dem från att vidareutbilda sig. De vanligaste svaren att det är svårt att hitta upplägg där arbete och studier kan kombineras. Det kräver i sin tur flexibla utbildningar. Utvecklingen går istället i motsatt riktning. Andelen och antalet fristående kurser på deltid, kvällstid och distans har minskat på senare år. TCO har visat hur resurstilldelningssystemet är en av de viktigaste orsakerna till denna utveckling.
Därför måste ett nytt system förmå ge lärosäten möjlighet och incitament att erbjuda utbildning som helt riktar sig till yrkesverksamma, vars innehåll tydligt kan styras efter arbetsmarknadens behov. Studieplatser för förstagångsstuderande och yrkesverksamma ska inte konkurrera inom samma anslagsramar. Så ges högskolan ett omställningsuppdrag för framtidens arbetsmarknad.
Eva Nordmark, förbundsordförande TCO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.