debatt Om Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation är det oroväckande när 4 av 10 yrkesaktiva anser att de inte får tillräckligt med vidareutbildning. Här är tre förslag på hur det kan bli bättre skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.
Sveriges konkurrenskraft bygger på kunskaperna och kreativiteten hos de människor som bor och arbetar här. Det är de egenskaperna som gör att svenska företag kan utvecklas och växa men också att utländska företag vill förlägga en del av sin globala värdekedja i vårt land.
Grunden läggs i skolan och för allt fler även på högskolan och i yrkeshögskolan. Men det krävs också att vi fortsätter att utvecklas genom hela arbetslivet.
Att man får den kompetensutveckling man behöver för att man ska kunna göra det jobb man har är arbetsgivarens ansvar. Många arbetsgivare är måna om att fullgöra detta ansvar och framsynta arbetsgivare ser till så att de anställda får mer än så och kan vara med att driva företagets utveckling.
Men mer behöver göras. I en undersökning som TCO har låtit SCB genomföra svarar 4 av 10 yrkesaktiva att de inte får tillräckligt med vidareutbildning för att följa med i sitt yrke eller sin bransch. Det är en oroväckande hög siffra som bekräftas av andra undersökningar med liknande frågeställningar.
Kompetensutveckling genom hela arbetslivet höjer tillväxten, förlänger arbetslivet och gör att människor kan förverkliga sina drömmar
I den rapport Hänger du med? som TCO har skrivit baserat på undersökningen framgår också att högutbildade, personer som befinner sig mitt i arbetslivet och visstidsanställda är särskilt oroade. För högutbildade handlar det sannolikt om att nya kunskaper är en stor del av deras arbete vilket gör att de känner ett större behov av att hålla sig à jour med utvecklingen.
Personer mitt i arbetslivet kombinerar ofta en inte helt färsk utbildning med många år kvar i arbetslivet.
Vad gäller visstidsanställda så vet vi från tidigare forskning att de får mindre kompetensutveckling än tillsvidare anställda.
Den senaste tiden har allt fler, från fackliga organisationer till näringslivsorganisationer och ekonomiska bedömare pekat på kompetensförsörjningen som en avgörande fråga för Sveriges framtid.
Det handlar såväl om att avhjälpa den akuta bristen på arbetskraft i många yrken som att vi måste ha rätt kompetens för att utnyttja ny teknik och dra nytta av vetenskapliga framsteg.
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation.
För att få fart på den kontinuerliga kompetensutvecklingen genom hela arbetslivet krävs insatser på flera områden:
- Rätt incitament för arbetsgivarna
För att inte försvaga arbetsgivarnas incitament att kompetensutveckla sin personal måste vi tillsammans värna om anställningsskyddslagens regler om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och företrädesrätt till återanställning.
Det kan även finnas anledning att se över de ekonomiska villkoren för företagens investeringar i personalens kompetens för att främja träffsäkra investeringar i ny kunskap.
- Bättre offentlig infrastruktur för kompetensutveckling
Arbetsgivarnas möjligheter att själva ordna den kompetensutveckling som deras personal behöver varierar. Mindre företag eller arbetsgivare med högspecialiserad personal kan ha svårt att finansiera eller hitta rätt utbildning för sin personal.
Därför måste det offentlig tillhandahålla en grundläggande infrastruktur i form av korta, flexibla och arbetsmarknadsrelevanta utbildningar.
Särskilt viktigt är att detta finns inom högskolan och yrkeshögskolan. Utöver det krävs bra system för validering och tillgodoräknande av kunskaper som man skaffat sig i arbetslivet.
- Ökade möjligheten för individen
Ansvaret för att man får tillräcklig kompetensutveckling för det jobb man har är arbetsgivarens. Men det måste också finnas möjlighet för människor mitt i arbetslivet att vidareutbilda sig för att utvecklas, byta arbetsgivare eller yrke.
För det krävs, utöver ett mer flexibelt utbildningsutbud, även studiefinansiering som gör det privatekonomiskt möjligt.
Om inte fler människor får möjlighet att fylla på med kunskap hela livet riskerar Sverige att komma på efterkälken.
Kompetensutveckling genom hela arbetslivet har många fördelar. Det höjer tillväxten, förlänger arbetslivet och gör att människor kan förverkliga sina drömmar. Det tjänar hela samhället på.
Eva Nordmark är ordförande i TCO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
