Krönika I research för sin kommande bok om Tesla-konflikten (Atlas förlag, 2025) har German Bender kunnat belägga att Tesla registrerat kollektivavtal i Frankrike och dessutom är bundna av tvingande kollektivavtal i en rad andra länder.
Har Tesla kollektivavtal i Frankrike?
Det var min första tanke när jag fick upp sökträffarna på Légifrance, den franska statens offentliga databas för juridiska dokument och kollektivavtal.
Min andra tanke var: känner Elon Musk till detta?
Sedan en tid har jag jobbat med research till en bok om Tesla-konflikten. I det arbetet har jag kontakt med forskare, fackförbund och myndigheter runtom i Europa. I Frankrike blev jag hänvisad till den ovan nämna databasen.
Och där fann jag till min stora förvåning tre lokala kollektivavtal, av vilka två fortfarande är giltiga.
Distansarbete
Upptäckten är smått förbluffande. Dels eftersom Elon Musk är omvittnat antifacklig, dels eftersom Teslas svenska chefer har sagt att Tesla inte har kollektivavtal någonstans i världen.
Tydligen stämmer inte det.
Avtalen som registrerats i Légifrance-databasen är framförhandlade av Tesla i Frankrike och CFDT, landets största fackliga organisation.
Dessutom finns ett förhandlingsprotokoll där facket begär omförhandling av ett avtal om distansarbete. Det bör alltså finnas ett sådant, som jag ännu inte hittat. Vilket är än mer anmärkningsvärt, eftersom Elon Musk starkt ogillar distansarbete.
Upptäckten var en ren slump. Jag var egentligen ute efter att kartlägga regelverket som gäller för Tesla i olika länder med allmängiltigförklarade kollektivavtal.
Min avsikt var att visa att Tesla – trots att de vägrar ingå kollektivavtal och förhandla med fackförbund – måste följa fackligt framförhandlade spelregler i en rad europeiska länder vare sig de vill eller ej.
Måste följa kollektivavtal i flera länder
Allmängiltigförklaring innebär att kollektivavtal i en bransch helt eller delvis görs obligatoriska för alla företag i den branschen – även de som inte tecknat avtalet. Detta kan beslutas av olika instanser och enligt olika villkor.
I Finland bestämmer till exempel en oberoende statlig nämnd om alla företag i en bransch ska omfattas av kollektivavtal. Normalt sett krävs att avtalet täcker minst hälften av de anställda i en bransch eller uppfyller andra kriterier för att anses representativt för en rikstäckande bransch. I Finland omfattas Tesla av allmängiltigförklarade avtal.
I Norge beslutar en statlig och partssammansatt nämnd om hela eller delar av ett avtal ska allmängiltigförklaras, i enlighet med lagen om allmängiltigförklaring av kollektivavtal (Lov om allmenngjøring av tariffavtaler). Detta sker dock i princip bara i branscher med en hög andel utrikes födda eller med mycket låga löner och risk för social dumpning. I Norge omfattas inte Tesla av allmängiltigförklarade avtal.
Förfarandet och reglerna skiljer sig alltså åt mellan länder, men poängen är att kollektivavtal helt eller delvis görs allmänt gällande (alltså obligatoriskt).
Principen om allmängiltigförklaring, som också kallas erga omnes (”för alla”), innebär att Tesla måste följa kollektivavtalsbestämmelser i en rad europeiska länder, bland annat Österrike, Spanien, Nederländerna, Belgien, Finland och Frankrike. (De lokala avtalen jag påträffat är dock frivilligt tecknade och inte en följd av allmängiltigförklaring.)
Enligt EU:s arbetslivsinstitut Eurofound är det endast sju medlemsländer som saknar allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Huruvida det innebär att just Tesla omfattas i dessa länder och i så fall av vilka avtalsklausuler är i skrivande stund oklart.
Sverige beroende av normen
Ett av länderna som inte tillämpar allmängiltigförklaring av kollektivavtal är Sverige.
Vår höga kollektivavtalstäckning är i stället beroende av dels den starka normen att arbetsgivare går med i arbetsgivarorganisationer och därmed blir bundna av kollektivavtal, och dels en omfattande och stark konflikträtt som bland annat tillåter sympatiåtgärder med mycket få begränsningar. Utan en vidsträckt konflikträtt skulle det vara betydligt svårare för fackförbund att kräva kollektivavtal.
Syftet med vår starka konflikträtt är detsamma som med allmängiltigförklaring – att öka andelen anställda som garanteras schysta villkor på arbetsmarknaden. Man kan alltså se dessa instrument som alternativ för att uppnå samma mål.
Men man ska vara på det klara med att instrumenten kan få väldigt olika sidoeffekter.
Svenska fackförbund har hittills varit motvilliga att införa allmängiltigförklaring (med vissa undantag), eftersom det riskerar att spä på en free rider-problematik som underminerar intresset att gå med i facket. Ny forskning från Norge tyder också på att allmängiltigförklaring leder till lägre facklig organisationsgrad.
Det går inte att blunda för att Tesla-konflikten är väldigt svår för den svenska partsmodellen att hantera med nuvarande verktyg. Det går inte heller att blunda för att nya verktyg sannolikt skulle leda till negativa och oförutsägbara bieffekter. Om nya verktyg ska införas bör det ske efter noggrann utredning och med starkt stöd från arbetsmarknadens parter.
Än så länge saknas både det faktiska behovet och efterfrågan från parterna.
German Bender är utredningschef på Arena Idé och arbetsmarknadsforskare vid Handelshögskolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
