Den extrema nationalism, främlingsfientlighet och homofobi som ledare för Lag och rättvisa nu visar kan knappast vara en del av EU:s värdegrund, skriver Thomas Hammarberg och Anders Österberg (S).
De grundläggande värderingar om demokrati, öppenhet och internationell samverkan som varit den idémässiga basen i EU är nu hotade.
Utvecklingen i Ungern har den senaste dryga fem åren gått mot vad som alltmer börjar likna en enpartistat. Och nu har den nya regimen i Polen på några veckor pressat igenom beslut som förefaller vara rena kopior av den politiken.
Viktor Orbans nationalistiska högerparti, Fidesz, hade knappt hunnit räkna den sista rösten i det ungerska parlamentsvalet i maj 2010 förrän radikala systemförändringar sattes igång. Rättsväsendet och medierna attackerades först. Författningsdomstolens oberoende underminerades och den statliga radio- och tv-verksamheten togs över av krafter som stod premiärministern nära.
Medan Orban öppet tog avstånd från den liberala demokratin, stod EU:s olika organ pinsamt handfallna. De förmådde helt enkelt inte försvara unionens värdegrund. Ett skäl var att Fidesz hade skydd som medlem i den största partigrupperingen i Europaparlamentet, det konservativa blocket EPP, där de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna också är medlemmar.
En annan förklaring var att EU-kommissionen saknade en ledning beredd att protestera, än mindre genomföra konkreta åtgärder, mot de anti-demokratiska tendenserna. De berörda kommissionärerna skyllde på att det inte fanns några tydliga regler för hur sådana åtgärder skulle se ut.
En av dem som vid den tiden kritiserade EU-ledningen för bristen på tydliga markeringar var den nederländske dåvarande utrikesministern Franz Timmermans. Han menade att det behövdes tydliga regler för hur unionen skulle agera när mänskliga rättigheter och demokratiska principer kränktes i ett medlemsland.
Timmermans är nu EU-kommissionens vice president och försöker i den rollen få igång en dialog med den nya poliska regimen om en granskning av de besluts som fattats sedan regeringsskiftet. Svaret från Warszawa lät inte vänta på sig; ledande företrädare svarade med direkta oförskämdheter. Samtidigt hotade Viktor Orban att lägga in veto mot varje försök att tillgripa åtgärder mot polska regeringen.
Detta innebär ytterligare en existentiell utmaning för den europiska unionen. Inte nog med att oberoende demokratiska institutioner undermineras. Den extrema nationalism, främlingsfientlighet och homofobi som ledare för Lag och rättvisa nu demonstrerar kan knappast anses vara en del av EU:s värdegrund.
Denna kris är inte en fråga bara för EU-kommissionen och Timmermans. Andra medlemsstater – däribland Sverige – måste ta ställning. Och vi enskilda som har vänner i Polen bör självfallet bistå dem i deras nuvarande krissituation.
Vi måste göra klart att vi bryr oss om våra grannar. Vi bör stötta de krafter som kämpar för EU-samarbetets värderingar och inte minst för rättsstatens och mediernas oberoende.
Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006-2012
Anders Österberg (S), riksdagsledamot
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
