Det drogs många suckar av lättnad när industrins parter träffade nya löneavtal. Sverige fick det eftersökta lönemärket. Men det många beskriver som en framgång innehåller en rad risker.
Några timmar innan de gamla avtalen löpte ut presenterade fack och arbetsgivare sin uppgörelse förrförra fredagen. Ett tvåårigt avtal med löneökningar på 7,4 procent – 4,1 procent i år och 3,3 procent nästa år. Dessutom innebär avtalet en låglönesatsning år två.
Så snart uppgörelsen presenterats följde handeln, hotell- och restaurang, pappers – och transportsektorn efter. Därmed blev det inga konflikter som många befarat inom handeln och transportsektorn.
Som vanligt tvingades fack och arbetsgivare till kompromisser för att åstadkomma uppgörelserna. Arbetsgivarna hävdar att kostnaden är väl hög – något de visserligen alltid säger. Facken tvingades göra flera eftergifter. Det blir ingen låglönesatsning första året, som var kravet. Dessutom löper avtalen under två år, vilket var viktigt för arbetsgivarna. Facken ville att andra avtalsåret skulle vara uppsägningsbart, men så blev det inte.
Vid tidigare kriser har det visat sig att färre låginkomsttagare går med i facket och en del går ur för att spara pengar
Och visst känns två år som långt. Med pandemi, krig, elprischocker och stigande priser har vi lärt oss att det är omöjligt att förutse framtiden. Förståsigpåare hävdar visserligen att de bedömer att inflationen ska minska och att förutsättningarna för det ökar med de löneavtal som träffats. Men ingen vet med säkerhet.
Om inflationen fortsätter att vara hög, ja då fortsätter köpkraften att urholkas. Att gå med på tvååriga avtal kan därför bli en dyrköpt historia för landets löntagare. För förhandlarna som i så fall medverkat till den situationen måste det vara en mardröm.
Mycket annat kan också hända under de här två åren. Företag som går bra och som söker personal som det är brist på kan till exempel frestas att betala ut högre löneökningar än märket (löneglidning) för att locka till sig personal. Sedan lång tid har statistik visat att tjänstemän har en bättre och snabbare löneutveckling arbetare – samtidigt som LO har som långsiktigt mål att skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ska minska. Visar det sig att skillnaderna fortsätter att öka i år och nästa år kan det leda till växande spänningar mellan olika grupper – och en starkare misstro mot märket.
Det finns också en risk för att en del trixande uppstår i de lokala förhandlingarna. I stället för löneökningar, betalas andra ersättningar eller bonusar ut som inte syns i statistiken.
Företagens vinster och utdelningar är en annan joker de kommande åren. Att de är fortsatt höga på många håll råder ingen tvekan om. Enligt Konjunkturinstitutet har företagens lönsamhet förbättrats. Det borde leda till ökade investeringar, vilket i sin tur skulle öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Men ännu så länge verkar inte företagens investeringsvilja vara speciellt stor. Vinsterna läggs på hög eller används till ökade utdelningar. Fortsätter den utvecklingen kommer det leda till ökade spänningar mellan fack och arbetsgivare
Oavsett vad som händer med inflationen på lite längre sikt är det helt klart att alla får det sämre på kort sikt. Enligt en kalkyl som banken SBAB gjort ökar kostnaderna för en barnfamilj i villa med runt 60 000 kronor i år.
För de med små marginaler betyder det att alla utgifter måste ses över. En sådan är medlemskap i facket. Vid tidigare kriser har det visat sig att färre låginkomsttagare går med i facket och en del går ur för att spara pengar.
Därmed finns det en risk för att de senaste årens trend med att färre och färre arbetare är med i facket fortsätter. Förra året sjönk till exempel antalet fackligt anslutna arbetare från 62 procent till 59 procent enligt preliminära siffror från Medlingsinstitutet. Samtidigt var tjänstemännens organisationsgrad oförändrad på 74 procent.
Nu fortsätter avtalsrörelsen och många fler avtal ska träffas. När det om två år, våren 2025, är dags att summera utfallet vet vi vad den svenska förhandlingsmodellen och industriavtalet levererade Men det är på tok för tidigt att kalla det som hänt för en klockren framgång.
Anna Danielsson Öberg, journalist
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
