“Vem är journalist? Finns det gränser för yttrandefriheten? Vad leder terrorlagar till? Vilka rättigheter och skyldigheter har en politisk flykting?”
Dagen efter att Schibbye och Persson frigavs i Etiopien dömdes den svenska medborgaren och kommunikatören Joaquín Pérez Becerra i Colombias huvudstad Bogotá till 8-18 års fängelse för kopplingar till Farc-gerillan. Passande nog föll domen 11 september som en påminnelse om vad elva års krig mot terrorismen inneburit för yttrandefriheten och för enskilda individer som gjorts till prestigefall i en global häxjakt på de som anses gå terroristernas ärenden.
Den kompakta tystnad från medier, intresseorganisationer och politiker som råder kring Pérez Becerra i Sverige är ett stort misslyckande för ett samhälle som ser sig självt som demokratiskt, självständigt och världsvant. När jag berättar för colombianska och utländska journalister i Bogotá att det mediala och politiska intresset för fallet Joaquín Pérez Becerra är minimalt i Sverige har de svårt att tro mig. Och jag förstår dem. Egentligen innehåller fallet alla tänkbara element som krävs för en bra historia: förföljelse, exil, informationskrig, flyktingspionage, storpolitik, terrorbrott och Sverige-koppling.
Det är dessutom ett fall som berör några av vår tids svåraste frågor: Vem är journalist? Finns det gränser för yttrandefriheten? Vad leder terrorlagar till? Vilka rättigheter och skyldigheter har en politisk flykting? Det handlar inte om att välja sida: för eller mot, rätt eller fel, ond eller god, skyldig eller oskyldig. Det är just till de motsatsparen som kriget mot terrorismen vill leda våra tankar. Utmaningen är att undersöka, kritiskt granska, våga ställa frågor – sånt som medier och journalister borde ägna sig åt. Men i fallet Pérez Becerra verkar det som att bristande kunskaper om Colombia och rädsla för ett politiskt laddat ämne skapat ett svart hål i bevakningen.
Efter en debattväxling i maj här på Dagens Arena skrev Reportrar utan gränsers dåvarande ordförande Jesper Bengtsson att han skulle föreslå styrelsen “att man driver den del av anklagelserna mot Becerra som handlar om hans roll som publicist som ett yttrandefrihetsfall”. Men det har fortsatt att vara tyst. Mig veterligen har ingen svensk organisation som arbetar med mänskliga rättigheter, pressfrihet eller yttrandefrihet överhuvudtaget uttalat sig om fallet när det gått 17 månader sedan Pérez Becerra greps på flygplatsen i Venezuelas huvudstad Caracas och deporterades till Colombia, det land han en gång flytt ifrån. Det är sant att gränsdragningen för vem som är journalist inte är lätt att göra men det kommer inte att bli enklare i framtiden. Och när de intresseorganisationer som ska värna om yttrandefriheten inte har vaknat trots att Pérez Becerras roll som redaktör för nyhetsbyrån Anncol otvivelaktigt spelat en central roll i rättegången känns det om att vi står dåligt rustade inför framtiden.
Även på regeringsfronten är det stiltje. UD förklarade på ett tidigt stadium att man inte bedriver något diplomatiskt arbete gällande Pérez Becerra. Sverige protesterade visserligen mot Venezuelas agerande genom en diplomatisk not men har inte fått något svar på varför han deporterades till Colombia utan att svenska myndigheter informerades och trots att han endast är svensk medborgare. Nu verkar UD ha accepterat fait accompli och har heller inte några synpunkter på rättegången. Engagemanget har begränsat sig till att man säger sig ha bevakat Pérez Becerras rättigheter genom att ambassadpersonal sporadiskt närvarat i rättssalen.
Om den svenska offentligheten var rädd att ta i fallet före domen är risken att rädslan blir än mer kronisk efter att det “bekräftats” att Pérez Becerra är skyldig. Vem ska nu ställa de kritiska frågorna? Vem ska granska om han fått en rättvis rättegång? Vem kan kommentera kvalitén på bevisningen? Pérez Becerra hade levt i nästan 20 år i Sverige när han greps, utlämnades och fängslades. Det minsta man kan begära är att hans hemland visar lite intresse.
Tigran Feiler är frilansjournalist och forskar om medier i konfliktens Colombia.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
