Läget är djupt allvarligt och om gängkriminaliteten är ett strukturellt fenomen krävs ett mer vittomfattande angreppssätt.
Ett fastighetsbolag där ledande personer har kopplingar till kriminella nätverk. Avslöjandet i Dagens Nyheter är dessvärre inte överraskande. Men särskilt pinsamt, eftersom det är Tingsrätten i Södertälje som betalar hyra till ett bolag som ägs och kontrolleras av personer knutna till Södertäljenätverket. Den tidigare ägaren, ett börsnoterat bolag, ska ha sålt innehavet med hänvisning till kriminaliteten i Södertälje.
Domstolsverket som handhar tingsrätternas hyror skickar alltså miljonbelopp till ett företag som förmodligen (åtminstone delvis) har förvärvats med kriminella inkomster.
Utmaningarna i Södertälje har varit särskilt uppmärksammade under årens lopp. Senast i Torbjörn Granströms bok ”Kriget om Södertälje. Nätverken. Narkotikan. Polisen. Politiken” (Ordfront). Men det är inte en problematik som kan reduceras till en enda stad eller kommun i vårt avlånga land. Det är en nationell utmaning. Och en allt större utmaning.
Enligt Transparency International tappar Sverige
De kriminella nätverken beskrivs numera som systemhotande. Risken är att de lyckas påverka politiken, staten och ytterst demokratin. Som när svarta pengar tvättas vita och integreras i den vardagliga ekonomin. Som när kriminella lurar välfärdssystemen på pengar, där dagens marknadslösningar öppnat grinden för rena rama bedrägerierna, inte sällan i organiserad form. Det rör sig om åtskilliga skattemiljarder som berövas den offentliga sektorn, och ytterst alla oss skattebetalare.
Till detta kommer att gängbrottsliga personer kan påverka kommunerna och staten från insidan, för att gynna sig själva. SNS har gett ut Carina Gunnarsons undersökning ”Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun”. Under senare tid har exempelvis infiltration i polisen och kriminalvården uppmärksammats. Förra året dömdes en anställd på Attunda tingsrätt för att ha läckt information till en gängmedlem. Även företag drabbas av utpressning och brandskattning. Foxtrotnätverket misstänks ha försökt utpressa VD:n på fastighetsbolaget Fastator. Diskussionerna om ABF-Botkyrka är ett annat exempel.
Det talas på fullt allvar om att vissa företag planerar att lämna vissa städer och områden på grund av kriminaliteten. Ja, också om att Sverige kan gå miste om investeringar på grund av skjutningarna och att bilden av Sverige försämras. Vilket får betraktas som en utmaning för den svenska självbilden. Den har ju byggt på föreställningen om att vi är en stabil och vital demokrati, med låg korruption och hög tillit.
Vi ligger fortfarande bra till i en internationell jämförelse, men enligt Transparency International tappar Sverige och ligger inte längre i den absoluta toppen i deras korruptionsindex.
Sammantaget är det uppenbart att gängkriminaliteten blivit en stor ekonomi och en egen struktur som etablerat sig på bred front i samhället. Erfarenheterna från andra länder vittnar om att det är svårt att få bukt med kriminella nätverk när de omsätter mycket pengar och involverar många människor. De kan bära olika namn. Gängkriminalitet. Organiserad brottslighet. Maffia. Men utmaningarna är desamma.
Under senare år har fokus legat på skjutningar och gängkrig. Det är fullt rimligt och begripligt. Utvecklingen är fruktansvärd. Inte bara räknat i antalet döda, skjutningar och sprängningar. Utan också på grund av den hänsynslöshet vi sett när allt yngre involveras för att utföra skjutningar, när anhöriga och personer som bara råkat bara vara på plats drabbats.
Det särskilt oroande är att den organiserade gängkriminella brottsligheten tycks ha etablerat sig, vilket får långsiktiga, vittgående och svåröverskådliga konsekvenser. Det måste också påverka våra strategier för att pressa tillbaka gängbrottsligheten. Brottsbekämpningen måste vara uthållig. Och vi behöver en bred palett av åtgärder.
En central sak är förstås det förebyggande arbetet och att stoppa nyrekryteringen. Det kokar ner till att erbjuda andra vägval i livet, om behovet av en större reformagenda för hela samhället. Vi måste också se till att offentliga verksamheten inte tillåts bli en kassako för kriminella.
Det är nödvändigt att skapa brandväggar för att värna demokratin. Vi måste säkra myndigheternas oförvitlighet och hindra att gängkriminella infiltrerar staten, regionerna och kommunerna. Det går härvidlag inte att ha ett stuprörsperspektiv. Det är centralt att lagföra kriminella. Men i det här perspektivet blir det uppenbart att hårdare straff inte kan vara den enda strategin. Om gängkriminaliteten är ett strukturellt fenomen, vilket mycket tyder på, krävs ett mer vittomfattande angreppssätt.
Då är hårdare straff inte den enda vägen, eller ens säkert en effektiv åtgärd. Det faktum att tingsrätten i Södertälje betalar hyra till en fastighetsägare med kriminella kopplingar är en bekräftelse på hur stor utmaningen är.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
