Ledare Sverige behöver gruvbrytning, men konflikten om gruvan i Gállok bottnar i en flerhundraåriga konflikt. Det måste regeringen erkänna om den här och liknande frågor ska gå att lösa.
What local people? Så svarade Beowulf Minings dåvarande VD på frågan om någon skulle bli upprörd över gruvbrytningen i Gállok (Kallak). Att döma av svenska statens hantering av ärendet låter det som att de tagit till sig lite väl mycket av VD:ns perspektiv.
Visst behöver vi bryta gruvmineraler för att försörja industrin med råvaror. Troligen gör företag i Sverige det med större hänsyn till arbetsmiljö och natur än på många andra platser på jorden. Visst är gruvbrytningen viktig för att skapa arbetstillfällen. Jobben bidrar till att hålla igång hela samhällen, såväl ekonomiskt som socialt.
Staten visar få tecken på ånger
Men, du behöver inte vara professor i historia för att förstå att frågan om gruvbrytning i Gállok bottnar i en flerhundraårig konflikt där svenska staten gradvis trängt in på och tagit över samiskt land. Det räcker att du lyssnar på Elin Anna Labbas sommarprat om tvångsförflyttningar eller läser Mats Jonssons seriebok om tvångsförsvenskning.
I slutet av förra året bad Svenska Kyrkan om ursäkt för sin medverkan i förtrycket av den samiska befolkningen. Staten visar få tecken på ånger.
Vårt grannland Norge antog redan 1990 FN:s konvention om urfolks landrättigheter och rätt till bland annat sin kultur och identitet. I Sverige finns inte ens en tidsplan för att likställa samers rättigheter med mänskliga rättigheter.
Det är dags att sluta låtsas som om det regnar.
Experterna tvistar om huruvida det järn som kommer att brytas i Gállok ens är efterfrågat. Storleken på fyndigheten är dessutom knappt en tiondel av den som LKAB redan utvinner i Kirunatrakten. När DN dessutom grävt fram att det finns frågetecken kring jäv i själva handläggningen, då ökar knappast vissheten om att det bakomliggande utredningsarbetet gått helt schysst till.
Staten gör ett fåfängt försök att kompensera de drabbade samebyarna. Men de som ska ersättas verkar inte tycka att kompensationen ens är i närheten av de negativa effekter de drabbas av.
Min gissning är att fallet i Gállok inte är det sista av den här sorten. Det finns tryck på att vindkraften och vattenkraften ska byggas ut. Fler gruvor kommer tillkomma allteftersom fyndigheterna i de nuvarande tar slut.
Om vi inte ska riskera att hamna i den här återvändsgränden varje gång måste staten göra upp med sitt mörka arv av övergrepp gentemot samerna. Allt annat är tondövt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
