"Den svenska modellen känner ingen politisk färg." Det deklarerade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) i riksdagsdebatten om Vaxholmsdomen i fredags. Nu kan man förstås undra om han har rätt. Men samtidigt fördes debatten i fredags i en överraskande stark samförståndsanda. De flesta av riksdagspartierna verkar rörande ense om att EG-domstolen inte har förbjudit den svenska modellen.
Man har inte sagt nej till att svenska kollektivavtal ska gälla för utländska företag som kommer hit. Det finns fortfarande – enligt EU-domen – möjlighet att ta strid mot utländska företag för att värna den rätten. Men det förutsätter nya formuleringar i avtalen och nya texter i Lex Brittania, lagen om konflikträtt mot utländska företag, och i utstationeringslagen, som anger vilka spelregler som gäller för dessa bolag.
Nya formuleringar behövs snabbt, eftersom de som finns i dag inte är tillräckligt tydliga och förutsägbara. En bild av problemet är att perukstockarna i EG-domstolen tycks tro att det svenska facket skulle vilja stoppa sådana utländska avtal, som är bättre än de egna. Det är naturligtvis trams. Men kan man läsa lagen på det sättet, är den inte tillräckligt tydlig.
För en månad sedan när domen kom, ville LO skriva om utstationeringslagen. Men arbetsmarknadsminister Littorin sa då att det inte behövdes. I fredags från riksdagens talarstol kom nya besked. Han gick då LO till mötes, sa att också utstationeringslagen måste ses över i en ny utredning.
Varför har Totto bytt fot? Man kan ana att det beror på signaler från arbetsgivarna. Sedan det inledande jublet från det politiserande skiktet av arbetsgivarvärlden tystnat, har man också på den kanten insett att man kan hamna i en förödande konkurrens.
Ta byggarbetsgivarna. Där gäller ett dyrt treårigt avtal med facket, samtidigt som EG-domstolens utslag omedelbart ger klartecken för utländska bolag att konkurrera med betydligt lägre löner. Det är klart att det ger kalla kårar längs ryggraden på mer än ett byggföretag.
Enigheten var alltså stor i riksdagen i fredags om att klara den svenska modellen med lagändringar och nya formuleringar i avtalen. Avvikande var Josefin Brink (v), som menade att Sverige måste kräva ett permanent undantag i EU-fördraget. Man kan förstå hennes tanke. Men det blir väldigt mycket väsen för en omelett, om det faktiskt kan gå att klara modellen genom att se över lagarna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
