Moderaterna triangulerar. Både i politiken och i retoriken. Nu fiskar högern röster i mittens rike, kanske också på vänsterns hemmaarena. Och byter ogenerat fot. Det gäller att inte komma i otakt med opinionen. Är det fingertoppskänsla eller bara borgerlig hållningslöshet?
Nyss beslutade regeringen att tillåta bonusar i statliga bolag (tidigare fanns begränsningsregler). Efter den senaste tidens debatt vände regeringen på femöring och avskaffade dem helt och hållet. Och Mats Odell meddelande att även AP-fonderna kan glömma extra pengar. Fredrik Reinfeldt kritiserade Volvos stora aktieutdelningar.
Borgerligheten tycks steppa åt vänster. Detta är ett europeiskt mönster. Särskilt efter att världsekonomin har gått in i en djup recession. Gamla vänsterkrav är i dag allmängods. CDU:s Angela Merkel i Tyskland gör det svårt för socialdemokraterna att vara "die neue mitte". I Frankrike har "liberalismen" aldrig stått högt i kurs och Nicolas Sarkozy kräver hårdare tag mot de finansiella marknaderna.
Mer förvånande är att brittiska Tory har rört sig mot mitten. Men partiledaren David Cameron försöker uppenbarligen skaka av sig gamla marknadsliberala och överklassiga barlaster. Camerons nya Tory är produkten av en revolution uppifrån. Själva partiet är fortfarande hårt belastat av marknadsfundamentalism och brittisk självtillräcklighet.
Men nyligen höll David Cameron ett tal på tankesmedjan Demos, som på 1990-talet banade för New Labour. Nu har Demos enrollerats för att utveckla en "progressiv konservatism". Phillip Blond publicerade en omtalad artikel i tidskriften Prospect om "Rise of the red Tories". Det finns många gamla konservativa käpphästar inbäddade i Blonds resonemang. Men avståndstagandet från thatcherismens marknadsvurm och allians med big business är mycket explicit. Många av privatiseringarna har, hävdar Blond, bara resulterat i privata monopol.
Labours planer på att delprivatisera Royal Mail döms ut. Vidare marknadsförs denna konservatism som ett "radikalt" projekt – bortom Labours statsvurm och Torys marknadstro. Blond vill ta makt från "the market state" och ge till "folket". Blonds kallar detta för en radikal, kommunitär och medborgerlig konservatism. Han argumenterar exempelvis för lokalt förankrat ägande i kontrast till global storföretagsamhet.
Konceptet "red tory" vittnar om att det politiska fältet nu snabbt förvandlas. På ett delvis oväntat sätt. David Cameron (och Fredrik Reinfeldt) härstammar från den marknadsliberala högern. Om de är trovärdiga konservativa aktörer i mittens rike återstår att se.
Och vad gör vänstern i denna nya politiska omvärld? Labour i England har länge accepterat thatcherismens ekonomiska trossatser och vårdar ömt men inte kärleksfullt arvet från Tony Blair. De tyska socialdemokraterna däremot styr vänsterut. Vilken väg oppositionen i Sverige väljer är ännu skrivet i rådslagsgrupperna. Eller fördunklat av AMF-chefens pensionsavtal.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
