Ledare Sverige har klarat sig relativt väl sedan covidkrisen startade för tre år sedan, men mycket återstår att göra för att krisen inte ska upprepas.
Det är i dag tre år sedan Kina tillkännagav det första dödsfallet från en “a-typisk lunginflammation”, som fick namnet covid-19. Det första utbrottet i Wuhan i Kina, i december 2019 blev inledningen till en katastrof för hela världen. Pandemistarten satte också ljuset på effekterna av Sveriges liberalisering, kortsiktigheten som resulterade i så många döda och långvarigt sjuka.
Mycket är definitivt inte godkänt i den svenska covidpolitiken.
- Beredskapen var usel.
- Vårdkapaciteten på tok för låg.
- Äldreomsorgen alldeles för dåligt rustad.
Hittills har nära 17 000 svenskar avlidit med covid-19. Men Sveriges siffror, när både 2020 och 2021 summeras, visar ändå den tredje lägsta överdödligheten i Europa, inte minst tack vare den svenska vaccinstrategin. Hälften av EU:s länder har i dag två till tre gånger så hög överdödlighet som Sverige.
En teknik som inte minst Kina använt till många andra saker än att spåra covid
Under åren som gått har varianterna blivit allt smittsammare men också allt mildare, i alla fall för vaccinerade.
Men landet där Covid-sars-2 först upptäcktes blev alltså sist att överge nolltoleranspolitiken. Var det unga Shanghaibors offentliga protester? Reaktionerna när instängda fabriksarbetare förolyckats i en brand. Företagens flykt? Trycket blev i alla fall till slut för starkt.
Kinas unga medelklass har engagerats politiskt av covidpolitiken, som visat baksidan med de auktoritära systemen. “Ditt liv kan förändras över en natt”, säger en ung kvinna, intervjuad i Godmorgon världen i P1 ( 8 januari). Hon överväger att lämna landet, och är inte ensam.
Kina kan ses som antitesen till Sverige, som länge kritiserades och lyftes fram som varnande exempel för en covidpolitik utan övriga Europas hårda nedstängningar. Istället satsade Sveriges socialdemokratiska regering miljarder på välfärd, bättre a-kassa, lönestöd, näringslivsbidrag och lättade villkor för sjukersättning. Grundskolorna hölls öppna, till skillnad från i ett stort antal andra länder.
Tack vare Folkhälsomyndighetens motstånd slapp vi även smittspårningsappar. En teknik som inte minst Kina använt till många andra saker än att spåra covid, visar en genomgång som nyhetsbyrån AP har gjort. Exempelvis att spionera på och gripa protesterande medborgare.
Håll avstånd. Tvätta händerna. Stanna hemma när du är sjuk. Reglerna ihop med ett smittskydd som omfattar alla och stor tilltro till myndigheter har varit en radikalt bättre pandemibekämpning än inlåsta övervakade medborgare. Tilliten var en förutsättning för att kunna betona det egna ansvaret, visar en ny forskningsantologi om nordisk kriskommunikation under pandemin, som Nordicom vid Göteborgs universitet presenterar i morgon. De svenska myndigheterna hade också större auktoritet än i övriga nordiska länder, genom att ministerstyre är förbjudet.
Relativt omvärlden gick det alltså bättre.
Men mycket återstår. Efter coronakommissionen har det blivit för tyst i debatten om kvarstående brister:
- Resurserna till sjukvården behöver öka.
- Regionerna måste i kris få rådighet över all sjukvård, även privat.
- Kvaliteten i äldreomsorgen måste stärkas.
- Vaccinationsgraden i grupper med låg utbildning eller låg tilltro till samhället måste höjas.
Den stora överdödligheten 2020 efter samhällsklass, ofta utrikes födda, är en skam för ett demokratiskt välfärdssamhälle och får inte upprepas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
